Hamster - Skötsel och fakta 

Skötselråd & fakta för vanliga hamsterarter (Guldhamster, Sibirisk hamster, Campbells-, Roborovskis- och Kinesisk dvärghamster). Skriven av veterinären Jesper Agner Arnö.

Uppdaterad: 2024-12-09

Hamster - inledning

Hamstrar är gnagare, tillhörande underfamiljen Cricetinae (familj Cricetidae). Det finns 19 arter av hamstrar totalt, men det är inte alla dessa arter som hålls som sällskapsdjur. 

De arter som hålls som sällskapsdjur är framförallt: 

  • Guldhamster, eller syrisk hamster (Mesocricetus auratus)
  • Sibirisk, eller vintervit dvärghamster (Phodopus sungorus)
  • Campbells dvärghamster (Phodopus campbelli)
  • Roborovskis dvärghamster (Phodopus roborovskii)
  • Kinesisk dvärghamster (Cricetulus griseus)

Alla hamstrar är små gnagare, den största de ovanstående arterna är guldhamstern. En vuxen guldhamster väger oftast omkring 100-150 g, medan en dvärghamster brukar landa mellan 20 g och 60 g, beroende på art.  

Detta är bland de mest kortlivade gnagare vi håller som sällskapsdjur – en guldhamster blir som regel inte mer än 1,5-2,5 år gammal, och en dvärghamster lever i 2-3 år. 

Till skillnad från till exempel marsvin och chinchillor är hamstrar allätare, och äter alltså både växter och små djur. Deras primära föda utgörs av troligen av gräs, och gräsfrön, samt olika örter med mera. De är duktiga grävare, och konstruerar hålor, där de spenderar en mycket stor del av sin tid. Dessa små gnagare är framförallt aktiva under skymning, natt och/eller gryning, och spenderar dygnets ljusa timmar i sina hålor. 

På grund av deras korta livslängd, och höga reproduktionstakt är de hamstrar som finns i handeln idag generellt lugna i temperamentet och trevliga att interagera med. 

Guldhamster

Guldhamstern är den enda gnagare som enligt L80 (SJVFS 2019:15, Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby, saknr. L80) får hållas utan artfränder. Detta är bra, då guldhamstrar är solitära djur, som i naturen försvarar sitt revir och sina resurser mot andra hamstrar. Guldhamstrar bör alltid hållas en och en, förutom vid parning.

Dvärghamster

Dvärghamstrar ska enligt L80 hållas tillsammans med minst en kompis, men för att detta ska fungera i praktiken finns det en hel del faktorer att ta hänsyn till. I naturen lever de olika dvärghamstrarna ofta i par eller små familjegrupper med ett vuxet par och ungar i olika åldrar. Både hanen och honan brukar ta hand om nyfödda ungar, och hos t.ex. Campbells dvärghamster hjälper även äldre ungar till med att ta hand om sina yngre syskon.

När man håller hamstrar som sällskapsdjur fungerar det som regel bäst att hålla dvärghamstrar två och två, och att välja två hamstrar som är släkt med varandra, t.ex. två syskon. När det kommer till Campbells dvärghamster och vintervit dvärghamster brukar man ha störst chans att lyckas med två bröder, medan det bästa valet om man håller Roborovskis dvärghamster ofta är att hålla två systrar tillsammans. Kinesisk dvärghamster kan vara mycket svår att hålla i par/grupper, och borde nog egentligen bara hållas individuellt i fångenskap (även om undantag naturligtvis kan finnas).

För att detta ska fungera krävs dock att man ger hamstrarna rejält med utrymme, och ser till att det finns tillräckligt med resurser för båda hamstrarna. Med resurser menas här allt ifrån foder, till gömställen, hjul och annan aktivering, vattenflaskor osv. Du behöver alltså se till att du har en bur som är bra mycket större än de minimimått som står i L80, och se till att det finns minst två av mer eller mindre allting. Två matskålar, två hjul, många olika gömställen etc.

Bråk i buren/terrariet

Att hamstrarna ”tjafsar” lite med varandra är helt normalt, de kan pipa och ”boxa” varandra med tassarna, och ibland kan en hamster till och tvinga ner den andra på rygg. Om du däremot ser att en av hamstrarna inte får komma till maten, eller om det uppstår blodvite, bör du separera hamstrarna. Väg dem även regelbundet – om en av dem börjar gå ner i vikt, eller inte går upp i vikt på ungefär samma sätt som sin burkamrat kan det också vara ett tecken på stress på grund av aggression.

Hamster – Status i naturen 

Guldhamstern är klassad som utrotningshotad av IUCN.

Alla arter av dvärghamstrar (förutom kinesisk dvärghamster, som inte är utvärderad) klassas som ”least concern”, och är alltså inte hotade i naturen.

Hamster – utseende

Nedan följer en kort beskrivning av de olika hamsterarterna vi håller som sällskapsdjur.


Guldhamster

Guldhamstern är, som tidigare nämnts den största hamsterarten som hålls som sällskapsdjur. En fullvuxen guldhamster kan bli runt 18 cm lång, och väga 100-150 g. Honorna blir oftast något större än hanarna.

En vildfärgad guldhamster har kort gyllenbrun päls över det mesta av kroppen, svart undersida, vita tassar och kinder, samt vita fläckar på sidorna vid frambenen. Nu för tiden finns det dock många olika framavlade färgvarianter av guldhamster, så färg och pälslängd kan variera stort.

Svansen är kort, liksom hos de flesta andra hamstrar.

Guldhamstrar har en doftkörtel på vardera sida av kroppen, strax ovanför bakbenen. Körtlarna är svarta, och kan ibland synas igenom pälsen.

Guldhamster i gräset

Vintervit dvärghamster

Dessa dvärghamstrar blir som regel runt 10 cm långa och i fångenskap väger de som regel mellan 40 g och 60 g. I naturen kan vikten variera stort mellan sommar och vinter.

Det kan vara svårt att skilja de olika arterna av dvärghamstrar åt, och det finns även hybrider, framförallt mellan Vintervit- och Campbells dvärghamster i handeln. Dessa hybrider kan säljas som endera arten, vilket kan göra det ännu svårare att säkert skilja dem åt. Som tur är det inga stora skillnader I skötseln mellan de olika arterna.

Vintervit dvärghamster har lite olika färg och teckning beroende på om de har sommarpäls eller vinterpäls. I fångenskap behåller en del individer sin sommarpäls året runt, om man inte aktivt sänker temperaturen hos dem. Vinterpälsen är något ljusare än sommarpälsen.

Sommarpälsen är som regel gråbrun på huvud, rygg och sidor, och undersidan är vit. Uppe på huvudet finns en svart “krona”, och den svarta pälsen fortsätter ner över ryggen som ett svart streck. Även Vintervit dvärghamster finns i olika färgvarianter, så teckningen kan variera.

Svansen är liten och kort och öronen är relativt små. Nosen är mer rundad hos Vintervit dvärghamster, jämfört med Campbells dvärghamster.

Rysk vintervit dvärghamster

Campbells dvärghamster

Campbells dvärghamster liknar Vintervit dvärghamster i både färg och storlek.

Campbells dvärghamster har dock oftast snarare ett lite bredare svart streck uppe på huvudet, snarare än den större ”kronan” som många Vintervita dvärghamstrar har. Strecket över ryggen är smalare hos Campbells dvärghamster, öronen är större, och nosen är mer spetsig.

Även Campbells dvärghamster har en liten och kort svans.

Campbells dvärghamster

Roborovskis dvärghamster

Detta är den minsta arten av dvärghamster som hålls som sällskapsdjur. En vuxen individ kan bli 5-7 cm lång, och väger 20-25 g.

Roborovskis dvärghamster är en ganska rund och kompakt liten hamster. Pälsen är ljusbrun över rygg och huvud, men saknar helt svart streck över ryggen. Undersidan är vit, och öronen är stora.

Dessa dvärghamstrar har ofta den beskrivna ”vilda” färgen, även i fångenskap. Det är alltså inte så vanligt med andra färgvarianter.

Liksom de tidigare beskrivna arterna har Roborovskis dvärghamster en liten och kort svans.


Kinesisk dvärghamster

Denna art skiljer sig tydligt från de andra dvärghamstrarna genom att den har en påtagligt längre svans, och en mer långsträckt och slank kropp.

En vuxen individ kan bli runt 12 cm lång (kroppslängd utan svans), och väga runt 30 g.

Pälsen över rygg och huvud är gråbrun, med ett smalt svart streck över ryggen, och undersidan är vit.

Alla dvärghamstrar har en doftkörtel under magen. Man kan ofta se att pälsen runt körteln är lite kladdig av det feta sekretet.

Kinesisk dvärghamster

Hamster - Livsmiljö

I naturen lever alla arter av dvärghamstrar i öknar, halvöknar, grässtäpper och i jordbruksmarker. Guldhamstern hittas i stort sett endast på fält och andra odlade marker, vilket har lett till att de ofta jagas och dödas som skadedjur.

Alla hamstrar har någon form av bohåla, med flera ingångar, som de tar skydd i när de inte är ute och letar mat. Vintervit-, och Campbells dvärghamster använder sig ofta av hålor som grävts av andra gnagare, medan de andra arterna i stort sett alltid gräver sina egna hålor.

Hmastrar är som regel nattaktiva djur, men det finns studier som tyder på att Guldhamstrar snarare är aktiva under morgon och eftermiddag. I fångenskap kan hamstrar ofta vara framme under kortare perioder, även under dagtid.

Alla de dvärghamstrar som vi tar upp i detta skötselråd lever i områden med mycket kalla vintrar, och varma somrar. Deras täta päls går helt ner på tassarna hos de flesta av arterna, och inför vintern stänger de alla ingångar till bohålan förutom en. Bohålan isoleras med hjälp av päls och ull från andra djur, som hamstrarna tar med sig till sin håla.

Hamstrar är marklevande djur, och klättrar sällan i någon större utsträckning. Enda undantaget till detta är den Kinesiska dvärghamstern, som med sin längre svans är en mycket duktigare klättrare än övriga hamsterarter.

Hamstrar bör hållas i stora burar, med gott om plats för ett djupt bottenmaterial de kan gräva hålor i. Se till att buren inte placeras så att den utsätts för direkt solljus hela dagen under sommaren. Var generellt försiktig med snabba temperaturomställningar.

Se till att dina hamstrar alltid har gott om gömställen, man kan använda olika typer av hus, rör, barkbitar, kokosnötter och liknande, men se till att alla material är ”gnagbara”. Hamstrarna kommer med största sannolikhet att testa att gnaga på allt du ställer in till dem, så se till att de inte kan skada sig på inredningen. Använd gärna minst ett gömställe med flera ”rum” i.

Du bör ha ett lager med åtminstone 20 cm bottenmaterial. Du kan använda olika typer av spån, torv, eller liknande, blandat med hö, halm med mera. Blanda gärna olika material och skapa ett bottenmaterial som är lätt att konstruera hålor och gångar i.

Ge hamstrarna tillgång till bomaterial i form av torkad mjuk mossa, ull, strimlat toalettpapper, mjukt hö etc. Se till att bomaterialet inte består av långa hållfasta fibrer som riskerar att sätta sig fast runt hamstrarnas fötter. Det ska vara lätt att ”plocka isär” bomaterialet. Byt ut nersmutsat underlag varje dag, och storstäda i buren en gång i veckan. Hamstrarna brukar vara duktiga på att hålla rent i sina egna hålor, så ofta räcker det med att du byter ut det översta lagret av bottenmaterialet. Kan du lämna hålorna orörda bör du göra det.

Du kan med fördel inkludera ett hamsterhjul i buren, för extra motion. Hamsterhjulet bör vara tillräckligt stort att hamstern kan springa i det, utan att böja på ryggen, och ha ett ”golv” utan galler.

Inkludera också ett sandbad, med fin sand i. Hamstrarna använder sanden till att hålla sin päls ren.

Komplettera inredningen med rötter, grenar, grästuvor och annat för att skapa en stimulerande miljö till dina hamstrar. Miljön bör tillåta så många naturliga beteenden som möjligt.

Minsta utrymme

Även de här små djuren behöver ha gott om plats att röra sig på. Djurskyddslagstiftningen anger hur stora burarna eller de andra utrymmena där djuren lever minst ska vara. Ytan får gärna vara större men aldrig mindre än måtten i tabellen nedan. Eventuella hyllplan räknas inte in i ytan. Läs mer här!

Djurart Min. tillåtna yta Min. mått på kortaste sidan Min. höjd
Guldhamster 0,12 m² 0,25 m 0,2 m
Dvärghamster 0,09 m² 0,2 m 0,2 m

Hamster - Utfodring

Det är viktigt att förstå skillnaderna mellan olika typer av hamsterfoder och hur de möter djurens näringsbehov. Eftersom hamstrar är allätare är det inte lika vanligt med foderrelaterade sjukdomar hos hamstrar, jämfört med till exempel kaniner och marsvin. Däremot är det mycket vanligt att hamstrar blir överviktiga, vilket i sin tur kan leda till olika typer av problem. Se till att mata dina hamstrar med en artanpassad kost, i lagom mängd.

De olika arterna hamstrar vi håller som sällskapsdjur är som sagt allätande gnagare. I naturen äter de framförallt blad, gräs, fröer, och andra växtdelar, men även småkryp och andra små djur. När vi håller hamstrar som husdjur behöver vi alltså se till att de får en varierad kost, som både innehåller växtmaterial och animaliskt protein.

Alla hamstrar har kindpåsar som de kan fylla med mat, för att sedan ta med sig maten till sina hålor. På så sätt kan de enkelt ta med sig ganska stora mängder mat som de kan hamstra - alltså lagra upp för perioder när det är svårt att hitta mat. Hamstrarnas framtänder växer hela livet, för att kompensera för slitaget de utsätts för när de gnager med dem. Hamstrar behöver alltså alltid ha tillgång till material de kan gnaga på, så att de får arbeta med sina tänder. Du kan använda färdiga ”gnagprodukter”, eller plocka in grenar från till exempel fruktträd utifrån (gärna med blad på). Tänk även på att allt du ställer in i buren kan komma att gnagas på.

Det bästa basfodret till en hamster är hamsterpellets. Tidigare har man använt mycket så kallade gnagarblandningar som basfoder till hamstrar, men detta leder nästan alltid till att hamstrarna väljer ut de godaste bitarna i blandningen, och bara äter dem. Det blir alltså lätt en väldigt ensidig kost, och då hamstrarna som regel först äter fettrika fröer blir de snabbt överviktiga. Om man istället använder sig av pellets som basfoder kan hamstrarna inte längre välja ut de godaste bitarna, utan varje bit de tar har samma näringsinnehåll. Därmed minskar man risken för fetma och bristsjukdomar. Det finns ett fåtal bra ”hamsterblandningar” som primärt består av gräsfröer. Dessa är ett mycket bra alternativ till pellets, men kan vara svåra att få tag på, och man måste ofta själv tillse hamstrarnas proteinbehov på annat sätt, om man använder denna typ av blandningar.

Resterande del av grundkosten ska utgöras av vegetabilier av olika slag. Det kan till exempel vara olika typer av blad – gräs, maskrosblad och annat ogräs, olika salladssorter, spenat, mangold etc., samt små bitar av grönsaker såsom paprika, zuchini, pumpa, morot, bönor med mera. Variera kosten genom att erbjuda olika typer av blad och grönsaker.

Komplettera kosten med insekter, torkade eller levande, 1-2 gånger i veckan. Du kan även erbjuda andra typer av animaliskt protein, såsom ägg, eller nötkött då och då.

Godis och snacks kan vara till exempel mycket små bitar av frukt, färdiga "hamstergodis", fröer och liknande. Detta bör endast ges sporadiskt och i mycket små mängder, i förbindelse med träning och aktivering.

Hamstrar måste alltid ha tillgång till friskt och rent vatten. Vattenflaskor i lämplig storlek brukar fungera bra, så länge de rengörs ordentligt varje dag. Man kan även erbjuda en vattenskål, men denna bör då placeras någonstans där det inte finns spån eller annat bottenmaterial, för då brukar skålen snabbt fyllas med substrat när hamstrarna gräver runt. 

Effekter av felaktig utfodring

För stora portioner, eller för mycket mat med för stort fettinnehåll (såsom ”gnagarblandningar”) leder lätt till att hamstrarna blir överviktiga. Övervikt kan i sin tur bland annat leda till att hamstern inte kan komma åt att putsa sig ordentligt, fettlever, slitskador på tassar och leder, etc.

Att förstå och uppfylla dina hamstrars näringsbehov är avgörande för att hålla dem friska och glada. Undvik att ge dem för mycket mat, och var noga med att introducera nya livsmedel långsamt.

Tillskott till hamstrar?

Hamstrar behöver inga kosttillskott, mineralstenar eller liknande, så länge de står på en pelletsbaserad och varierad kost.

Hantering av hamstrar 

När du interagerar med, och hanterar din hamster bör du alltid göra det lugnt och kontrollerat.

Börja med att låta dina hamstrar vänja sig vid dig, genom att umgås med dem dagligen. Handmata dem, klappa dem och vänj dem vid att du tar i dem.

När du ska börja lyfta dem är det bäst att göra det sittande på golvet. Håll hamstern nära kroppen, med en hand kupad över hamstern.

Klor och päls

Inspektera dina hamstrars klor regelbundet. Ofta sliter de klorna tillräckligt själva, men ibland kan man behöva klippa klorna, även på hamstrar. Detta görs lättast med en liten klotång, eller en nagelklippare. Klorna är som regel ljusa, så det brukar vara ganska lätt att se var pulpan är, och därmed även hur korta man kan klippa klorna.

Råkar man klippa i pulpan kommer det att blöda, men det är som regel inget som är farligt. Det finns speciella blodstoppande preparat att köpa i handeln som kan vara bra att ha hemma. Är man osäker på kloklippning kan man få hjälp med det hos veterinären eller i många zoo-butiker.

Hamstrar behöver sällan någon speciell pälsvård, men långhåriga varianter av guldhamster behöver borstas regelbundet.

Avel

Hamstrar blir som regel könsmogna runt 4 veckors ålder, men det är klokt att vänta med att avla på dem tills de är åtminstone 3-4 månader gamla, speciellt när det kommer till Guldhamster.

Honorna är dräktiga i 15-22 dagar (varierar något beroende på art), och kullstorlek varierar från minst 3 till max 12 ungar, beroende på art.

Ungarna föds blinda och utan päls, men växer fort. Ungarna diar tills de är ungefär 3 veckor gamla.

Bebis hamster

Parasiter:

Det är inte ovanligt att hamstrar får parasiter i pälsen och/eller huden. Parasiter bör misstänkas vid alla former av överdriven klåda, pälsförändringar, inklusive kala områden.

Uppsök veterinär för diagnos och behandling.

Tandproblem:

Ibland kan hamstrar skada sina framtänder, så att någon av dessa går av. Då kan ibland motstående tand, eller tänder hinna bli för långa innan den frakturerade tanden har hunnit växa ut igen. Uppsök alltid veterinär vid tandskador hos hamstrar.

Det är mycket ovanligt att hamstrar får problem med kindtänderna.

Öroninfektion:

Ibland kan hamstrar få infektioner i öronen. Om hörselgången fylls med bakterier och var bildas det ofta små bölder under det infekterade örat. Uppsök veterinär för bedömning och behandling.

Hamster i ett hamsterhjul

Vilka arter av hamstrar hålls som sällskapsdjur?

Guldhamster, Sibirisk dvärghamster, Campbells dvärghamster, Roborovskis dvärghamster och Kinesisk dvärghamster.

Kan hamstrar hållas tillsammans?

Guldhamstrar ska hållas ensamma eftersom de är solitära djur. Dvärghamstrar kan hållas i par eller små grupper, men det kräver tillräckligt med utrymme och resurser.

Hur stor bur behöver en hamster?

Hamstrar bör hållas i stora burar med minst 20 cm djup bottenmaterial för grävning och flera gömställen.

Vad ska en hamster äta?

En varierad kost med pellets som bas, kompletterad med färska grönsaker, blad och insekter för att möta deras behov som allätare.

Hur länge lever en hamster?

Guldhamstrar lever 1,5–2,5 år, medan dvärghamstrar lever 2–3 år.

Vad gör jag om mina dvärghamstrar börjar bråka?

Om det uppstår blödning eller sårskada, en hamster inte får komma till maten, eller viktnedgång sker, bör de separeras.

Behöver hamstrar pälsvård?

Långhåriga guldhamstrar behöver borstas regelbundet. Övriga hamstrar kräver ingen särskild pälsvård.

Kan hamstrar bli sjuka?

Ja, vanliga problem inkluderar parasiter, tandproblem och öroninfektioner. Vid misstanke om sjukdom bör veterinär uppsökas.


↓ Följ oss på sociala medier ↓

Youtube logga Facebook logga Instagram logga TikTok logga

Din kundvagn(0 artiklar)

Kundvagnen är tom
Totalt: 0 kr
Till kassan