L80 igen, vad hände egentligen?
Tisdag, 25 mars, 2025 - Jesper Agner Arnö
Hej igen.
Det är snabba vändningar i historien om revisionen av L80, som nu börjar likna en dramatisk följetång. Detta blir tredje inlägget om ämnet, och det kommer sannolikt att bli fler.
Efter massiva protester och intensivt lobbyarbete från bland annat ZOORF (Zoobranchens riksförbund) och SHR (Sveriges Herpetologiska Riksförening), samt andra intresseorganisationer och otaliga privatpersoner drog Jordbruksverket tillbaka hela förslaget på ändringar av L80 i förra veckan.
Efter att kritiken började ta fart och det kontaktades politiker, tidningar, gjordes JO-anmälningar och namninsamlingar började det verka tveksamt att förslaget skulle gå igenom utan stora ändringar. Personligen blev jag dock både förvånad och positivt överraskad över att de valde att dra tillbaka förslaget i sin helhet.
Vad som händer nu är än så länge ganska oklart. Man kan hitta denna text på remissidan:
”Förslaget har lett till många reaktioner, både negativa och positiva. Reaktionerna blev mycket större än vi förväntade oss och förslaget har också skapat oro och ilska. Det ger inga bra förutsättningar att komma vidare. Vi drar därför tillbaka förslaget för att skapa bättre förutsättningar. Vi gör nu ett omtag för att hitta former för ännu mer samråd och dialog med berörda organisationer och föreningar innan vi kan presentera ett nytt förslag. I det fortsatta arbetet kommer vi att ta med de synpunkter vi hittills fått.”
Det låter ju bra, men det återstår att se vad ovanstående komma att innebära i praktiken.
I bästa fall får vi en ny diskussion med mer input från erfarna personer som arbetar med, eller på annat sätt har gedigen erfarenhet av att hålla de aktuella djurslagen, samt en mer realistisk samling föreskrifter. I värsta fall blir det rätt små skillnader i det nya förslaget.
Mig veterligen har Jordbruksverket inte gått ut med någon tidsaspekt, eller plan för hur arbetet ska fortskrida, så det är bara att vänta och se.
Det positiva i hela den här röran är helt klart hur snabbt och kraftigt ZOORF, ideella föreningar och privatpersoner reagerade och att detta faktiskt fick omedelbar effekt. Förhoppningsvis kan dessa organisationer och föreningar börja prata mer med varandra och gemensamt arbeta för bättre förutsättningar för våra djur, genom realistiska och väl genomtänkta föreskrifter. För vi måste även komma ihåg att det nya förslaget naturligtvis även innehöll mycket bra saker - tillägg, ändringar och förtydliganden som har behövts länge.
Kan man omarbeta de mer extrema förslagen finns det absolut förutsättning för att få till en bra samling föreskrifter, men det kommer att krävas en annan syn på hur L80 ska fungera och användas, jämfört med den som verkade genomsyra förslaget som nu dragits tillbaka.
Idag är min upplevelse att L80 utgör en absolut miniminivå för vad som kan ses som godkänd djurhållning. Det är dock skillnad på vad som är godkänt enligt regelverket, och vad som ses som allmänt accepterat. Man kan till exempel säga att minimimåtten i L80 i de flesta fall inte längre kan ses som en allmänt accepterad nivå av utrymme, eftersom de allra flesta djurhållare är tämligen överens om att måtten är alldeles för snålt tilltagna för att man ska kunna hålla djuren på ett förnuftigt sätt.
I det nya förslaget verkade målet vara någon form av ”golden standard” snarare än minimikrav, speciellt när det kom till just minimimåtten. Det hade i så fall varit en dramatisk ändring i vad föreskrifterna i L80 är, och hur de ska användas. Det kanske är det Jordbruksverket vill, men frågan är hur klokt det är.
En av mina fantastiska veterinärkollegor spekulerade omkring just måtten i det nya förslaget och frågade sig om man inte kunde sätta minimimått som är klart mer generösa än dagens, men mer realistiska än de i förslaget. Sedan kan man använda måtten i förslaget som rekommendationer istället.
Något i den stilen hade ju kunnat vara en väg framåt, om man inte ”bara” vill att L80 ska utgöra en miniminivå, utan även uppmuntra till mer än så.
Något jag drömmer om är även en levande nationell databas med samlad uppdaterad skötselinformation för de olika djurgrupper som omfattas av L80. Tänk om Jordbruksverket kunde ses som en resurs och en källa till information! För, tvärtemot vad som skrivs, så finns informationen och kunskapen, men eftersom den är utspridd över hela det stora nätet kan det vara svårt att hitta och sammanställa den.
Lättillgänglig, samlad och uppdaterad information hade nog gjort mer för våra djurs välfärd än någon samling av föreskrifter, åtminstone om ni frågar mig.
Om man dessutom kunde kombinera detta med faktiska data över vilka djur som hålls i Sverige, hur många djuren är, och hur många djurägare som håller dem, så hade vi varit en bra bit på väg mot en situation där vi faktiskt kan börja dra slutsatser, identifiera problemområden och arbeta för att förbättra dessa. Det finns ju även massvis med spännande studier man hade kunnat göra för att ta reda på många av de saker som det nu bara gissas omkring.
Man kan ju alltid drömma…