Startsida CyberZoo Blogg L80, och positiva listor
Banner inlägg 13

L 80 och positiva listor


Onsdag, 5 mars, 2025 - Jesper Agner Arnö

Hej igen!

Nu var det återigen alldeles för längesedan jag fick tagit mig samman och skrivit något inlägg här.

2024 var ett turbulent (i brist på bättre ordval) år inom terrariehobbyn i Sverige, och hela Europa.

I Sverige har det under 2023 och 2024 pågått ett stort arbete med att uppdatera L80.

L80, som egentligen heter: ”SJVFS 2019:15  Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd  om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby, Saknr. L 80” kan nog klassas som den allra viktigaste författningssamlingen för personer som håller reptiler, amfibier, och andra mindre sällskapsdjur. Den innehåller föreskrifter och allmänna råd om för hur man ska hålla olika djur, inklusive minimimått för terrarier/burar med mera.

Denna författningssamling har rätt många år på nacken, och även om det har gjorts mindre ändringar längs sedan den trädde i kraft är detta första gången man gör en ordentlig revision av hela dokumentet. Detta är naturligtvis både bra, och på tiden. Vi lär oss hela tiden nya saker om hur olika djur fungerar, och hur vi ska göra för att de ska ha det så bra som möjligt när vi håller dem som sällskapsdjur. Då måste vi såklart anpassa vår djurhållning efter detta, och lagstiftningen bör såklart följa med.

Jag hoppas att revisionen av L80 leder till att föreskrifterna blir tydliga, både för djurhållare och Länsstyrelsens personal och att ändringarna får positiva effekter på våra djurs välfärd.

Det är dock inte alls lätt att skriva om en så omfattande författningssamling, och det finns fallgropar som måste undvikas. Först och främst krävs det såklart kunskap om djuren i fråga, och vad de behöver. För att lösa detta satte Jordbruksverket ihop en grupp av personer med olika bakgrund (veterinärer, representanter från djurparksförening och Zoobranchens riksförbund, Länsstyrelserna, samt från djurskydds-/djurrättsorganisationer mfl.) samt har haft kontakt med olika intresseorganisationer och andra för att samla in åsikter och information.

Det är såklart bra med att få till en grupp med så många olika infallsvinklar som möjligt, och bra att Jordbruksverket försöker samla in åsikter och information från så många olika källor som möjligt, men jag tycker att det hade varit bättre och mer meningsfullt att ha mer fokus på faktisk erfarenhet av djurskötsel än det som funnits i den officiella gruppen.

Veterinärer har mycket kunskap om hur djur fungerar, framför allt när de är sjuka och bör alltid ha en plats i en sådan här diskussion. Veterinärer som mest arbetar kliniskt, alltså i ett sammanhang där de träffar och behandlar sjuka djur blir dock lätt ganska vinklade. De träffar ju i stort bara just sjuka djur, och i många fall ägare som inte sköter sina djur på ett optimalt sätt. Detta gäller även Länsstyrelsernas kontrollpersonal i hög grad. När det kommer till Djurskydds- och djurrättsorganisationer utgår jag ifrån att kompetensen kan variera mycket stort, och det finns mycket åsikter om vilka djur man bör få lov att hålla (mer om det senare).

Här bör det nämnas att det finns försvinnande lite statistik om terrariedjur i Sverige. Vi vet alltså inte hur många det finns, vilka arter som hålls, hur länge de lever, hur ofta de blir sjuka (och varför), hur kunskapsnivån ser ut hos de personer som håller dessa djur och så vidare. Detta gör alla påståenden såsom ”de flesta reptiler hålls på fel sätt” eller liknande till rena spekulationer. För att dra några faktiska slutsatser skulle man behöva göra ett flertal undersökningar för att samla in statistik först. 
I den bästa av världar mynnar arbetet med revisionen av L80 ut i ett större fokus på välfärden hos dessa djur, att myndigheterna får resurser till att sätta ihop och sprida uppdaterad information och göra undersökningar för att samla in statistik över dessa djur, och hur de har det i Sverige, samt en välskriven, tydlig och realistisk författningssamling. 

I värsta fall görs det drastiska ändringar utifrån åsikter, snarare än fakta, vilket riskerar att leda till att djurhållare antingen inte vet att de inte längre följer reglerna, eller väljer att strunta i dem för att de tycker att reglerna är överdrivna. 
Troligen hamnar vi någonstans mitt emellan, och förhoppningsvis närmare det första alternativet än det andra. Den nya versionen av L80 går ut på remiss nu i mars, och sedan finns det en kort period där det kan komma in kommentarer på texten, innan det färdigställs. Tanken är att den nya versionen ska träda i kraft vid årsskiftet 25/26. Vi får se om tidplanen håller.
L80 är ju en nationell författningssamling, och rör endast djur, och djurägare i Sverige. Samtidigt som detta arbete har pågått har det dock flera gånger föreslagits att Jordbruksverket ska implementera en så kallad ”positiv lista” i Sverige. I det här sammanhanget innebär en positiv lista en lista på djurarter man får lov att hålla, och alla arter som inte står med på listan blir automatiskt förbjudna. I Sverige har vi idag istället en ”negativ lista”, med ett antal olika typer av djur som vi inte får lov att hålla (apor, rovdjur, rovfåglar, hybrider mellan tamhund och vilda hunddjur eller hybrider mellan tamkatt och vilda kattdjur). Detta innebär alltså att du får hålla andra djur än de som står med på listan, så länge du följer de regler som gäller för de olika djurslagen/djurarterna.

Positiva listor är egentligen inget nytt, det finns till exempel en positiv lista som innehåller ett antal reptilarter i Norge. Nu lobbas det dock för positiva listor i ett stort antal länder i EU, och även för en positiv lista på EU-nivå. I de länder detta har implementerats har nästan alla reptil- och amfibiearter alltså förbjudits rakt av.

Det är framför allt den stora paraplyorganisation Europgroup for animals, och organisationer anslutna till dem som arbetar för positiva listor. Det uttalade målet är att i slutändan förbjuda alla ”icke-domesticerade” arter. Argumenten som används av förespråkare till positiva listor och förbud handlar framförallt om risken för zoonoser, negativ påverkan av handeln med djur på vilda populationer samt bristande kunskap hos djurägare. 

Det låter ju fint och nobelt så långt, men problemet är att detta inte är någon nyanserad och faktabaserad debatt, utan handlar mer om åsikter och känslor än faktiska fakta. Det finns, mig veterligen inte heller några studier som undersökt huruvida positiva listor och andra typer av förbud faktiskt har någon positiv effekt för djurvälfärden. 

Jag tror personligen att fokus på förbud är helt fel väg att gå, om man vill förbättra djurvälfärden hos de mer ”udda” sällskapsdjuren på riktigt. Det finns massor av uppdaterad information och kunskap om dessa djur runt om i världen, det gäller bara att ta tag i arbetet med att samla den och se till att den når fram. Det är det absolut bästa sättet att arbeta framåt enligt mig.

När vi inte ens vet hur många reptiler och amfibier som finns i svenska hem känns det som en märklig och tandlös åtgärd att förbjuda de flesta av dem utan att ha mer kött på benen. Det är inte ens någon som säkert kan säga att det finns problem med välfärden hos dessa djur i fångenskap, speciellt inte i Sverige där vi inte handlar med vildfångade djur…

Håll er uppdaterade på hur diskussionen går i Europa och Sverige, och gå med i någon av våra herpetologiska föreningar, om ni inte redan är medlemmar. Sveriges herpetologiska riksförening har aktiv kontakt med Jordbruksverket, och gör vad de kan för att arbeta för en modern och accepterad terrariehobby med väl genomtänkta och förnuftiga regler för djurhållning. 
Vi hörs snart igen!


↓ Följ oss på sociala medier ↓

Din kundvagn(0 artiklar)

Kundvagnen är tom
Totalt: 0 kr
Till kassan