Startsida  Guider, videor och tips  Alla skötselråd för terrariedjur  Ödlor  Ögonfransgecko (Correlophus ciliatus) - Skötsel och fakta
Ögonfransgecko hänger från en klippa

Ögonfransgecko - Skötsel och fakta

Detta är ett skötselråd för Correlophus ciliatus skrivet av veterinären Jesper Agner Arnö.

Inledning

Ögonfransgecko (Correlophus ciliatus) är en medelstor geckoödla som i naturen endast förekommer i södra Nya Kaledonien. Arten beskrevs för första gången 1866, klassades som troligen utdöd i början på 1990-talet, tills den återupptäcktes 1994. Sedan dess har ögonfransgecko blivit en mycket populär ödla i fångenskap, bland annat på grund av sin storlek, ett trevligt temperament, kombinerat med att artens grundbehov är relativt lätta att tillfredsställa.

Ögonfransgeckon har fått sitt artnamn ”ciliatus” på grund av de ögonfransliknande utskotten ovanför ögonen.

Arten har länge tillhört släktet Rhacodactylus, men 2012 delades detta släkte upp i flera mindre släkten, och ögonfransgecko återfick sitt ursprungliga släktnamn Correlophus.

Som många andra geckos kan ögonfransgeckos kommunicera med ljud. De vanligaste ljuden är svaga pipanden eller högre kväkanden, och de används primärt för att signalera till artfränder, t.ex. i förbindelse med parning eller aggression.

En skala hur utrotningshotat ödlan är. Ögonfransgeckos är Vulnerable (VU).

Utbredningskarta

Bild som visar utbredningsområdet

© Rune Midtgaard, repfocus

Utseende

Ögonfransgecko har ett trekantigt huvud, med de karakteristiska ”ögonfransarna” ovanför ögonen. Dessa utskott fortsätter sedan ner längs sidorna på kroppen. Ögonen är stora, och saknar rörliga ögonlock. Ögonfransgeckos har en vertikal pupill och deras ögon, och syn är väl anpassade för att se i mörker. Över ögat sitter ett skyddande genomskinligt lager, som ofta görs rent med hjälp av ödlans tunga. Öronöppningarna är stora och tydliga. Varje fot har 4 tår, och på undersidan av tårna (samt på undersidan av svansspetsen) sitter det häftlameller bestående av tusentals små hår organiserade i strukturer som gör att ödlorna kan hålla sig fast vid de flesta strukturer och material. Det är alltså dessa strukturer som gör att ögonfransgeckos kan klättra på glasrutor.

Den rörliga svansen används som extra hjälp när ödlorna klättrar. Svansen kan släppas (s.k. autotomi) om ödlan blir skrämd, speciellt vid hantering. I naturen är detta ett försvar mot att bli uppäten. Många ögonfransgeckos saknar svans, både i naturen och i fångenskap – det växer inte ut någon ny svans som det gör hos många andra ödlearter.

Grundfärgen är varierande och kan vara grå, brun, röd, orange mm. ofta med ljusare ränder eller fält. Idag finns ett stort antal olika färgvarianter av ögonfransgecko, och teckningen kan variera stort.

Ögonfransgeckos blir som regel mellan 15 cm och 25 cm som vuxna, och väger då 35-55 g. Hanarna har som regel ett kraftigare och bredare huvud än honorna, samt tydliga ”hemipenisbulor” – en utbuktning av huden över hemipenisarna, på vardera sida om undersidan av svansen, precis bakom kloaken.

I fångenskap kan arten bli över 20 år gammal.

En gecko som gömmer sig på ett löv under bark

Livsmiljö

Correlophus ciliatus lever i tropisk regnskog i de södra delarna av Nya Kaledonien (öarna Isle of Pines samt Grand Terre). Arten är primärt trädlevande och framförallt aktiv nattetid. Det regnar mycket i ödlornas naturliga habitat, och luftfuktigheten är hög. Under nätterna hoppar, och klättrar ödlorna i gren- och lövverket och under dagtid sitter de som regel inaktiva uppe i träden.

Temperaturerna i artens utbredningsområde fluktuerar över dygn och år, med nattemperaturer så låga som 12-15°C under de kallaste delarna av året, och dagtemperaturer på drygt 30°C under de allra varmaste delarna av året. Som regel ligger temperaturerna dock omkring 24-28°C dagtid och omkring 18-22oC nattetid under stora delar av året. Ögonfransgeckos hålls ofta vid rumstemperatur, utan någon riktig temperaturgradient, och detta verkar fungera för många ägare, och uppfödare av arten. Man har dock kunnat konstatera att även ögonfransgeckos termoreglerar om de får möjlighet, precis som vi får utgå ifrån att alla reptiler gör. Om de ges möjlighet verkar ögonfransgeckos föredra att reglera sin kroppstemperatur i ett intervall mellan 24°C och 28°C och detta verkar stämma bra överens med fältobservationer av arten i sin naturliga miljö.

UVB, värme och belysning

Som alla andra reptiler bör man till ögonfransgeckos få till en belysning som tillåter en naturlig dygnsrytm, bidrar med UV-ljus, samt åstadkommer en temperaturgradient.

Ögonfransgeckos placeras i Fergusonzon 1, och UV-index i terrariet bör ligga mellan 0,4 och 1 i den del av terrariet som exponeras för UV-ljus. Vi rekommenderar ett T5-lysrör, t.ex. Arcadia shadedweller (2,4%), eller Arcadia 5%, beroende på hur lysröret placeras (ovanpå ventilationsnät, och i så fall vilken typ av nät, avstånd till närmaste gren etc.). UV-ljuset bör inte täcka mer än 50% av terrariet. Ögonfransgecko är en av de arter där man ofta ser diskussioner omkring huruvida de ”behöver” UV-ljus eller inte, men argumenten för UV-ljus till alla reptiler gäller även för ögonfransgeckos. Även om de generellt har sin primära aktivitetsperiod under natten betyder det inte att de inte kan exponeras för UV-ljus medan de sitter på sina grenar under dagarna. UVB-ljus möjliggör även produktion av vitamin D3, vilket i sin tur minskar risken för så kallad MBD (metabolic bone disease) p.g.a. kalciumbrist.

Temperaturgradienten bör vara både vertikal och horisontell, och skapas enklast genom att använda sig av en svag halogenlampa för värme i ena hörnet av terrariet. Sikta på en maxtemperatur, på en gren eller liknande högt upp i terrariet, rakt under lampan, på ca 28oC. Gradienten bör sedan snabbt avta både i sid- och höjdled, till rumstemperatur i de lägre delarna av terrariet. Lufttemperaturen i mitten av terrariet (i höjdled) bör inte ligga på mer än ca 24oC. Vid behov kan värmelampan kopplas till en termostat, eller en sladdimmer. Mät temperaturerna i terrariet regelbundet, använd en handhållen ir-termometer (sk. ”tempgun”) för mätning.

Till allmänbelysning passar ett par vanliga T5-lysrör med "dagsljus" (6500 K), eller en LED-ramp med vitt ljus (t.ex. Arcadia jungle dawn) bäst. De har ett ljusspektrum som även reptiler troligen uppfattar som mest naturtroget. Antalet belysningstimmar kan ligga på 12-14 året runt.

På natten släcks all belysning och terrariet får hålla rumstemperatur.

Enligt Jordbruksverkets bestämmelser (L80) krävs ett terrarium på 0,25 m2 med en höjd på minst 0,5 m till trädlevande ödlor 21-30 cm. Observera att längden mäts från nos till svansspets, och om svansen saknas ska längden av svansen (om den inte hade tappats) uppskattas och medräknas.

Vi rekommenderar dock ett större terrarium, t.ex. 90x45x60 (eller större) till en vuxen individ.

I terrarium

För att försöka återskapa artens naturliga habitat krävs ett välplanterat högre terrarium inrett för att skapa ordentligt med klättermöjligheter samt möjlighet för djuren att gömma sig ovanför marknivå (grenar, korkbarksrör, större blad etc.). Bottenmaterialet bör hålla fukt bra och kan utgöras av ett rejält lager med t.ex. en blandning av jord, kokosfibrer och lite sand, med torra löv på toppen. Bottenmaterialet bör vara fuktigt, men aldrig riktigt blött. Vill man ha mer dränering kan man ha ett lager med lecakulor i botten. För att undgå problem med uttorkning behöver man kontinuerligt tillföra vatten till terrariet, genom att duscha, och eventuellt även vattna runt växternas rötter. Det är svårt att få till en miljö med en konstant hög luftfuktighet på (70%+) utan att det blir för blött, eller ventilationen blir för dålig, så generellt bör man fokusera på att höja luftfuktigheten rejält tidigt på morgonen (70%+) och sent på kvällen, för att sedan låta den falla något under dagen (till ca 50%). Spraya terrariet, antingen manuellt eller med hjälp av ett regnsystem för att få upp luftfuktigheten, och samtidigt stimulera djuren till aktivitet, vätskeintag och födosökande. Mät luftfuktigheten med en digital, handhållen hygrometer.

Rent vatten ska alltid finnas tillgängligt i någon form av vattenskål. Då det är en primärt trädlevande art bör vattenskålen placeras hängande, alltså inte på botten av terrariet.

Ett terrarium som är bredare än vad det är högt

Föda

Ögonfransgeckos är allätare (omnivorer) som i naturen framför allt lever av insekter och andra leddjur, frukt och nektar.

I fångenskap används ofta någon form av färdig diet, ofta omnämnda som ”crested gecko diets”, eller förkortat CGD, antingen som helfoder, eller i kombination med insekter och/eller frukt.

Vi rekommenderar att man använder en eller flera väl sammansatta CGD (t.ex. Gecko Nutrition, och Arcadia Stickyfoot Gold) som bas i kosten, och kompletterar med levande insekter någon gång i veckan. Frukt kan ges sporadiskt, i mindre mängd som extra berikning. Alla foderinsekter bör gut-loadas med t.ex. Arcadia InsectFuel i 24-48 timmar innan de används, och pudras med calciumtillskott innan matning. Prioritera vuxna insekter, såsom syrsor och kackerlackor mm. framför larver såsom mjölmask. Larver bör endast ges sporadiskt, och i mindre mängd.

Matskålarna bör, liksom vattenskålar, hängas upp så att djuren lätt kan hitta, och komma åt dem.

Utfodra vuxna djur varje-varannan dag, och unga växande djur, samt djur med tveksam aptit eller speciella behov (såsom äggproducerande honor) dagligen.

Ögonfransgeckos kan vara svåra att hålla tillsammans. I vissa fall kan man hålla två honor, eller en hona och en hane i samma terrarium, men detta förutsätter att djuren har gott om plats, och att terrariet är välinrett med gömställen, siktbarriärer etc. Det kräver även att man håller noga uppsikt på djuren och har möjlighet att separera dem vid tecken på stress. I de flesta fall är det klokast att hålla ögonfransgeckos en och en, och endast sätta ihop dem för parning.

Reproduktion

Ögonfransgeckos blir könsmogna omkring ett års ålder, hanar något tidigare än honor, ödlorna väger då ca 35 g. Det är dock klokt att låta djuren bli åtminstone 18 månader innan man börja avla på dem.

Honorna lägger som regel 2 ägg åt gången, och kan lägga ägg var 4:de-6:e vecka 8-10 månader om året. Lägre temperaturer avbryter äggläggandet.

Äggen kan inkuberas mellan ca 20-25oC och inkubationsperioden varierar med inkubationstemperaturen från ca 60 dagar vid högre inkubatonstemperaturer upp till över 100 dagar vid lägre inkubationstemperaturer. Ungarna är drygt 5 cm långa (inkl. svans) vid kläckning och har i stort sett samma krav som de vuxna ödlorna när det kommer till miljö och utfodring etc. Deras mindre kroppsvolym gör dock att de är mer känsliga för uttorkning.

Önskevärda terrarium tillbehör från Arcadia

↓ Följ oss på sociala medier ↓

Youtube logga Facebook logga Instagram logga TikTok logga

Din kundvagn(0 artiklar)

Kundvagnen är tom
Totalt: 0 kr
Till kassan