"Electric Blue" gecko (Lygodactylus williamsi) - Skötsel och fakta

Det här skötselrådet innehåller information om arten Lygodactylus williamsi.

Inledning

Släktet Lygodactylus (afrikanska och amerikanska dvärggeckos) är ett mycket stort släkte med omkring 95 arter. Ödlorna i släktet kan hittas i Afrika samt i Sydamerika.

Den turkosa dvärggeckon "Electric Blue" gecko Lygodactylus williamsi är en liten dagaktiv och trädlevande ödla som i naturen endast lever i ett mycket litet område (ca 20 km2) i Tanzania.

Arten är klassad som kritiskt hotad av IUCN främst på grund av att dess habitat förstörs, men L. williamsi har även samlats in i stora mängder för att säljas och exporteras som husdjur.

Utbredningskarta:

Detta har även lett till att L. williamsi nu finns upptagen på EU:s CITES bilaga A, vilket innebär att det krävs ett officiellt intyg från Jordbruksverket (eller motsvarande myndighet i annat land för djur som inte är uppfödda i Sverige) för att få lov att utföra kommersiella aktiviteter (köpa, sälja, annonsera etc.) med arten. Observera att då dessa ödlor är för små för att kunna chipmärkas, och det ofta är omöjligt att identifiera dem med hjälp av fotografier, krävs det som regel nya intyg för VARJE kommersiell aktivitet. Om du t.ex. köper en ödla med korrekt dokumentation kommer du alltså ändå att behöva ansöka om ett nytt intyg om du sedan skulle sälja den vidare. Kontakta alltid jordbruksverket om du är osäker på vad som gäller vid handel med CITES-listade arter, speciellt arter på bilaga A.

Utseende

Lygodactylus williamsi är en liten ödla, vuxna hanar kan bli upp till ca 8,5 cm i total längd, honorna är något mindre.   

Det är lätt att se skillnad på könen hos vuxna L. williamsi. Hanarna är som regel klarblåa med svarta ränder under hakan, samt har tydliga preanal-porer och hemipenisbulor, medan honorna är bruna eller gröna. Undersidan är orange hos både honor och hanar. Både hanar och honor kan även ändra färg, eller åtminstone färgton beroende på sinnesstämning, miljö och temperatur. 

Svansen kan släppas (s.k. autotomi) om ödlan blir skrämd, speciellt vid hantering. I naturen är detta ett försvar mot att bli uppäten.  

I fångenskap kan arten bli åtminstone 8-10 år gammal. 

Livsmiljö

L. williamsi är en tropisk art som endast lever på en trädart (Pandanus rabaiensis) på den östra sidan av Uluguru-bergen i Tanzania. Som regel lever det en hane tillsammans med en, eller flera honor samt ett antal juveniler på samma träd.     

Temperaturerna i artens utbredningsområde fluktuerar över året, som regel ligger temperaturerna omkring 28°C dagtid under årets varmaste månader (maj-augusti), och omkring 23,5°C dagtid under årets kallaste månader (november-januari). Skillnaden mellan dag- och nattemperaturer är relativt liten. Torrperioden sammanfaller med årets kallaste månader.  

I fångenskap bör man sträva efter en dagstemperatur mellan 23-26°C på botten av terrariet och 25-28°C högst upp i terrariet, beroende på årstid. Året runt bör det finnas en värmeplats på ca 30-35°C högst upp i terrariet. Nattemperaturen kan få lov att sjunka till 21-26°C, beroende på årstid.  

Luftfuktigheten varierar över dygnet och är som högst under natten, och som lägst mitt på dagen. 

Terrarium

För att försöka återskapa artens naturliga habitat krävs ett välplanterat högre terrarium inrett för att skapa ordentligt med klättermöjligheter samt möjlighet för djuren att gömma sig ovanför marknivå (större blad, grenar, korkbark etc.). Bottenmaterialet bör hålla fukt bra och kan utgöras av ett rejält lager med t.ex. en blandning av jord, kokosfibrer och lite sand, med torra löv på toppen. Bottenmaterialet bör vara lätt fuktigt, men aldrig riktigt blött. Vill man ha mer dränering kan man ha ett lager med lecakulor i botten. För att undgå problem med uttorkning behöver man kontinuerligt tillföra vatten till terrariet, genom att duscha, och eventuellt även vattna runt växternas rötter. Det kan vara svårt att få till en miljö med en konstant hög luftfuktighet utan att det blir för blött, eller ventilationen blir för dålig, så generellt bör man fokusera på att höja luftfuktigheten rejält (80-100%) tidigt på morgonen och sent på kvällen, för att sedan låta den falla något under dagen (50-70%). Spraya terrariet, antingen manuellt eller med hjälp av ett regnsystem för att få upp luftfuktigheten, och samtidigt stimulera djuren till aktivitet, vätskeintag och födosökande. Mät luftfuktigheten med en digital, handhållen hygrometer. Terrariet bör ha någon form av ventilation både på sidorna och i taket för att säkerställa god luftcirkulation. 

Släpp gärna in nyttodjur såsom gråsuggor och hoppstjärtar i terrariet. De hjälper dig att ta hand om avföring, döda växtdelar och liknande i terrariet. 

Rent vatten ska alltid finnas tillgängligt i någon form av vattenskål. Då L. williamsi är trädlevande bör vattenskålen placeras hängande, alltså inte på botten av terrariet. De flesta trädlevande geckos dricker dock sällan ur vattenskål utan får den vätska de behöver genom att dricka droppar från blad. 

Tänk på att L. williamsi är en liten art, och lätt tar sig ut genom för grovmaskiga nät/galler, eller genom glipor mellan skjutglas etc. Var noga med att rymningssäkra terrariet noggrant innan du släpper in dina geckos! 

L. williamsi fungerar som regel bra i par (en hane tillsammans med en hona), eller små grupper (en hane och två eller flera honor). Hanar bör aldrig hållas tillsammans, och även honor kan vara territoriella mot andra honor. Se till att ödlorna gott om plats och gömställen om du väljer att hålla dem i grupp, och var uppmärksam på tecken på slagsmål eller stress. 

Enligt Jordbruksverkets bestämmelser (L80) krävs ett terrarium på 0,06 m2 med en höjd på minst 0,25 m till trädlevande ödlor med en kroppslängd upp till 15 cm. Observera att längden mäts från nos till svansspets, och om svansen saknas ska längden av svansen (om den inte hade tappats) uppskattas och medräknas.  

Vi rekommenderar dock ett klart större terrarium, t.ex. 60x45x60, eller större.

Belysning

Som alla andra reptiler behöver L. williamsi en belysning som tillåter en naturlig dygnsrytm, bidrar med UV-ljus, samt åstadkommer en temperaturgradient.  

L. williamsi placeras i Fergusonzon 2-3, och UV-index i terrariet bör ligga mellan 2 och 3 högst upp i den del av terrariet som exponeras för UV-ljus. Vi rekommenderar ett T5-lysrör, t.ex. Arcadia ShadeDweller placerat ovanpå ett nättak, eller hängandes inne i terrariet (beroende på terrariets storlek och utformning etc.). UV-ljuset bör täcka ca 50% av terrariet, och det är viktigt att skapa möjlighet för ödlorna att röra sig mellan skugga och ljus. Det är så de ”solar” i naturen.  

Temperaturgradienten bör vara både vertikal och horisontell, och skapas enklast genom att använda sig av en svag halogenlampa för värme i ena hörnet av terrariet. Sikta på en maxtemperatur, på en gren eller liknande högt upp i terrariet, rakt under lampan, på ca 30-35°C. Gradienten bör sedan avta både i sid- och höjdled, till ca 24-26°C på terrariets botten. Vid behov kan värmelampan kopplas till en termostat, eller en sladdimmer. Mät temperaturerna i terrariet regelbundet, använd en handhållen ir-termometer (sk. ”tempgun”) för mätning. Tänk på att det är lättare att åstadkomma en bra temperaturgradient i ett terrarium med större volym. 

Till allmänbelysning passar en LED-ramp med vitt ljus (t.ex. Arcadia jungle dawn) bäst. De har ett ljusspektrum som även reptiler troligen uppfattar som mest naturtroget. Antalet belysningstimmar bör ligga på ca 14 timmar under större delen av året. 

På natten släcks all belysning. Blir det för kallt i terrariet på natten kan man använda sig av t.ex. en Arcadia Deep Heat Projector, eller en värmematta (värmemattor bör dock naturligtvis aldrig användas som primär värmekälla under dagtid, utan endast för att öka temperaturen under natten). 

Föda

Liksom till exempel daggeckos är L. williamsi allätare (omnivor) som i naturen framför allt lever av insekter och andra leddjur, och nektar och frukt.  

I fångenskap bör den primära delen av födan utgöras av olika typer av foderinsekter. Se till att variera dieten genom att ge så många olika typer av foderinsekter som möjligt. Detta kan kompletteras med någon form av färdig diet, ofta omnämnda som ”crested gecko diets” (förkortat CGD). 

Ödlorna bör utfodras ca 3 dagar/vecka och ett matningsschema kan t.ex. se ut såhär:

• Måndag och fredag – Insekter
• Onsdag – CGD
• Lördag och söndag – ingen mat 

Alla foderinsekter (med undantag för bananflugor och andra foderspecialister) bör gut-loadas med t.ex. Arcadia InsectFuel i 24-48 timmar innan de används, och pudras med kalciumtillskott innan matning. Larver av olika slag (t.ex. mjölmask) bör endast ges sporadiskt, och i mindre mängd. Tänk även på att anpassa storleken på foderdjuren efter storleken på ödlorna. Ungar av L. williamsi behöver mycket små foderdjur.

Matskålar bör, liksom vattenskålar, hängas upp så att djuren lätt kan hitta, och komma åt dem. 

Det är vanligt att geckos blir överviktiga i fångenskap, så mata varierat och sparsamt. 

Reproduktion

L. williamsi kan bli könsmogna redan vid 6-9 månaders ålder (beroende på tillväxttakt), men det är klokt att låta djuren bli åtminstone ett år gamla innan man börjar avla på dem.

Vid parning biter hanen sig fast i honans nacke eller kind. I de flesta fall är detta ingen fara, men om en hane är väldigt intensiv i sina parningsförsök, och inte låter honan vila kan man behöva separera ödlorna.

Honorna lägger som regel 2 ägg åt gången. Äggen klistras fast under blad, bark, grenar, eller i håligheter. Då det är lätt att skada äggen om man försöker ta loss dem är det oftast bäst att låta äggen kläckas i terrariet, eller plocka ut det som äggen sitter fast på och lägga alltihop i en äggkläckare. Honorna kan lägga en kull var 3:de-4:de vecka under den varma delen av året.

Äggen kan inkuberas vid ca 24-27°C och inkubationsperioden ligger då på ca 60-80 dagar. Vid lägre temperaturer kläcks fler honor, och vid högre temperaturer kläcks fler hanar. Ungarna har i stort sett samma krav som de vuxna ödlorna när det kommer till miljö och utfodring etc. Var försiktig med att hålla många små ungar tillsammans, då de lätt kan stressa varandra samt skada varandras svansar.

Inköpslista för Tanzania trädödla

• Ett väl tilltaget terrarium

• Grenuttag (med timer)

• Armatur med keramiksockel för värmelampa

• Värmelampa - halogen

• Eventuellt termostat eller sladdimmer

• UVB-belysning (förslagsvis Arcadia Pro T5-lysrör)

• Bottensubstrat

• Liten hängande vattenskål

• Rötter, grenar, korkbarksrör, levande växter mm. för inredning och gömställen

• IR-termometer

• Duschflaska och/eller regnsystem

• Foder (crested gecko diet och foderinsekter)

• Gråsuggor och hoppstjärtar till terrariet

• Mineral- och vitamintillskott till foderdjur

Vi rekommenderar även starkt att alla reptilägare införskaffar en UV-indexmätare samt en handhållen digital hygrometer, för att kunna säkerställa korrekta värden i terrariet. 

Vidare läsning / information

• Skötselråd från Dwarfgeckos

• Watching extinction happen The dramatic population decline of the critically endangered Tanzanian Turquoise Dwarf Gecko Lygodactylus williamsi

• IUCN Red List "Electric Blue" gecko

↓ Följ oss på sociala medier ↓