Akvariefiskar kan lätt drabbas av olika sjukdomar. De vanligaste delar man upp i virussjukdomar, bakteriesjukdomar, parasitsjukdomar och svampsjukdomar.
Den enskilt största källan till att en akvariefisk blir sjuk är stress. Precis som för dig och mig kan stress ha en rad olika orsaker, men för akvariefiskar handlar det oftast snabba förändringar i omgivningen eller olämpliga levnadsbetingelser. TIll den första kategorin hör exempelvis transporten hem från zoobutiken, plötsliga förändringar av vattnets temperatur eller pH-värde, olämpligt introduktion till ett nytt akvarium osv. I den andra kategorin hittar man till exempel problem som att fiskarna i ett akvarium inte passar ihop, gradvis försämring av vattnets kvalité på grund av otillräckligt underhåll, brist på gömställen eller annat som förhindrar att fisken utövar sitt naturliga beteende, och mycket annat.
Alla dessa faktorer kan var och en få olika sjukdomar att bryta ut hos en till synes frisk fisk. Förutom att fiskar kan vara uppenbart sjuka med olika symptom som ett utstående öga, trasiga fenor eller svullen mage, kan de bära på en smitta utan att själv visa några som helst tecken på att något är fel. Det är inte heller säkert att en smittad fisk någonsin utvecklar en sjukdom ifall miljön i akvariet är stabil. Det är bland annat därför som det är viktigt att det finns en regelbundenhet i underhåll och att förändringar, som till exempel att introducera fler fiskar, sker i små steg i förhållande till akvariets volym.
Ett enkelt sätt att hålla koll på rutiner som rör akvariet är att föra en enkel akvariejournal. Det behöver inte vara svårare än att anteckna vattenbyten och annat underhåll i ett vanligt anteckningsblock. Där kan man även skriva ner mer specifika observationer som förändringar i beteendet hos vissa fiskar. Ett bra tillfälle att ha blocket nära till hands är när fiskarna matas. Det är oftast då man bäst kan se att en fisk äter dåligt (eller inte alls!) eller till exempel har ett rörelsemönster som sticker ut.
Vart kommer sjukdomen från?
Patogener som parasiter och virus kan följa med i akvarievatten. Av den anledningen ska man inte hälla vattnet i som finns i påsen med fisk från zoobutiken eller fiskodlare i akvariet man har hemma. Det är även därför som det är viktigt att tvätta händer och redskap ifall man använder samma till flera olika akvarium. Ett sätt att minimera risken för att överföra smitta mellan olika kar är att använda karantänakvarium, det vill säga ett enkelt inrett mindre akvarium där nya fiskar (eller fiskar som uppvisar olika symptom) får bo i två till tre veckor till man är säker på att de inte bär på smitta. På så sätt minskar man även risken för att introducera eventuella parasiter i sitt huvudakvarium. När man köper en fisk bör man kontrollera följande:
- Det får inte finnas sår eller erosion (ytliga skador) runt munnen
- Ögonen ska vara klara och inte stå ut mer än normalt för arten
- Fjällen ska inte uppvisa några skador och ligga tätt mot kroppen
- Fenorna ska inte vara kluvna eller trasiga
- Kroppen ska vara fri från sår, fläckar och andra skador
- Avföringen ska vara normal i förhållande till det foder som används
- Magens kontur ska vara något konvex eller rak, ej konkav
- Gällocksbenet ska inte vara uppspärrat
- Det ska inte hänga eller släpa slem från gälarna
- Andningen ska vara normal
Hur ser man att en fisk är sjuk?
För att kunna säkerställa att en fisk har problem med hälsan måste man först veta hur just den arten normalt sett beter sig. Det finns stora skillnader mellan arterna och det som är helt normalt för en fisk behöver inte vara det för en annan. Till exempel kan nämnas Kampfisk,en labyrintfisk som kan andas syre vid vattenytan men även ligger på botten av akvariet eller på ett löv, det vill säga beteenden som skulle vara ett orostecken ifall det gällde andra tropiska akvariefiskar.
När man söker hjälp kan det vara bra att redogöra för följande parametrar:
- Vattenvärden och underhållsrutiner
- Art, fiskens ålder och hur länge den bott i akvariet
- Hur etablerat akvariet är och ifall man gjort några förändringar (utrustning, inredning, foder) nyligen.
Vad gäller fisken/fiskarna är det bra att berätta ifall den eller de uppvisar några av följande symptom:
- Ihopfällda fenor
- Dimmiga ögon
- Utväxter, fläckar eller onormal färgteckning
- Försämrad aptit
- Onormalt simsätt eller flytförmåga
- Förändringar i färg eller form på gälar och fenor
Vad kan jag göra när jag märker att en fisk är sjuk?
Alla hälsoproblem som en akvariefisk kan uppvisa är naturligtvis inte möjliga att behandla med mediciner. En ensidig kost eller felaktigt foder kan leda till förstoppning. Snabba svängningar i pH, höga nitrithalter eller ett koldioxidsystem som fallerat kan leda till förgiftningssymptom och syrebrist. Yttre faktorer som angrepp från andra fiskar eller skador från stenar och rötter i akvariet kan skapa en grund för svampinfektioner som i sin tur går att behandla med medicin.
Ett första råd som man ofta får när det verkar som att det finns sjuka fiskar i akvariet är att höja temperaturen och tillsätta salt, ca 1 dl per 100 liter vatten. Saltet hjälper bland annat till med att skydda fiskarnas slemhinnor, underlättar upptaget av syre och minskar det osmotiska trycket. Det gör att de återhämtar sig snabbare från vissa typer av skador, dessutom dödar saltet bakterier och motverkar svampangrepp. Vissa arter är dock känsliga mot salt i akvarievattnet, som till exempel pansarmalar (Corydoras).
En högre temperatur i akvariet gör att akvariefiskarnas ämnesomsättning ökar och därmed blir även deras immunförsvar mer aktivt. En annan fördel är att livscykeln hos vissa parasiter går fortare vilket gör de mer mottagliga för behandling med mediciner.
Vilka är de vanligaste sjukdomarna och symptomen?
Till de vanligaste sjukdomarna hör “Vita prick”, som har det något tungvrickande latinska namnet Ichthyophthirius. Den kan ibland förväxlas med olika typer av Sammetssjuka som oftast orsakas av parasiten Oodinium. Fenröta, svampinfektioner, “hål-i-huvudet” och utstående ögon (“pop eye”) hör också till denna kategori.
För en lekman är det inte särskilt lätt att ställa en korrekt diagnos på en sjuk fisk. Oftast får man ta hänsyn till rad olika faktorer och sedan jobba med uteslutningsmetoden mot den sjukdom som verkar mest rimlig. Därtill spelar det mesta roll, hur trivialt det än kan verka. Hur länge akvariet varit igång, hur länge fisken bott i akvariet och avvikelser i vattenvärdena. Kanske har det tillkommit ny teknisk utrustning som filter eller belysning?
Hur används medicinerna?
I varje förpackning finns instruktioner för vilka typer av symptom och sjukdomar som medicinen behandlar, vilket det verksamma ämnet är, säkerhetsföreskrifter och en beskrivning hur medicinen administreras.
Vilken medicin ska jag använda?
Symptom & sjukdomar |
JBL |
Vita prick (Ichtyophthirius), Hudgrumling, Trichodina, Chilodonella, Brooklynella, Glossatella och andra encelliga hudparasiter |
Punktol |
Bukvattensot, fenröta, munröta, utstående ögon ("Pop eye"), bölder, trasiga fenor och andra bakteriella infektioner |
Ektol Fluid |
Fenröta, Aeromonas, Pseudomonas, Columnaris (Flexibacter) och andra bakteriella infektioner |
Ektol Bac |
Svampinfektioner, bomullstussliknande beläggningar & vitblå till grå beläggningar |
Ektol Cristal |
Oodinium-parasiter, Sammetssjuka |
Oodinol |
Svampinfektioner (ej bakteriell) |
Fungol |
Hud & gälparasiter, karplus, ankarmask (Lernea), gällöss, gråsuggor |
Aradol |
Hårmaskar (Capillaridae), springmask (Oxyuridae), Camallanus cotti (Camallanidae) och andra nematoder |
Nedol |
Tarmflagellater och "Hole-in-head" (Hexamitiasis), Hål-i-huvudet-sjuka |
Spirohexol |
Sjukdom & Symptom |
Waterlife |
Fenröta, kroppsröta, utstående ögon ("Pop eye"), grumliga ögon, blodstrimmmor på kroppen och fenorna och andra tecken på en bakteriell infektion |
Myxazin |
Sovsjuka, hålsjuka (Hole-in-the-head), bukvattensot, "Clown fish disease", "marine whitespot", Spironucleus, Cryptobia, Bodomonas, Trypanoplasma och Trypanosoma. |
Octozin |
Vita prick (Ich), sammetssjuka (Oodinium), Costiasis, Trichodiniasis, neontetra-sjukan och svamp |
Protozin |
Gäl- och hudparasiter (Gyrodactylus, Dactylogyrus etc.), samt maskar invärtes |
Sterazin |
Sjukdom & Symptom |
Aquarium Münster |
Fisklöss (Argulus, Livoneca, etc.), ankarmaskar (Lernaea), Gyrodactylus, Dactylogyrus, bandmaskar (Cestodes) |
Argumor |
Gyrodactylus, Dactylogyrus och bandmaskar (Cestodes) |
Dactymor |
Svampinfektioner (t.ex. Achlya, Saprolegnia) |
Dessamor |
Infektionssjukdomar orsakade av protozoer (t.ex. Cryptobia, Cryptocarion), bakterier (t.ex. Flexibacter) och svamp (t.ex. Saprolegnia) |
Ektomor |
Ichthyophthirius och Neoichthyophthirius ("Vita prick") |
Faunamor |
Intestinala flagellater (Spironucleus, tidigare "Hexamita"), Hål-i-huvudet |
Hexamor |
Bred behandling mot infektionssjukdomar med symptom som bomullsliknande beläggning, sår, blödningar, förlust av hud och fjäll, fenröta, Pop eye (exofthalmia) och svullen buk ("Dropsy") |
Medimor |
Sammetssjuka (Oodinium, Chilodonella, Ichthybodo, Trichodina, etc.) |
Odimor |
"Rev-säker" behandling mot Sammetsjukdomar som oodinium ocellatum (korallfiskjukdom), kryptobia, Brooklynella, Trichodina och Cryptocaryon. |
Protomor |
Bakteriella infektioner (Aeromonas, Pseudomonas, Streptococcus, Columnaris, etc.), virussjukdomar och svampinfektioner (Saprolegnia, Achlya). |
Virumor |
Universalbehandling för dammfisk mot de flesta infektionssjukdomar orsakade av protozoer (t.ex. Cryptobia, Cryptocaryon), bakterier (t.ex. Flexibacter) och svamp (t.ex. Saprolegnia). |
Aquamor Multi |