Stäng
Startsida  CyberZoo Blogg  Artfokus: Rysk stäppsköldpadda

Artfokus: Rysk stäppsköldpadda


Onsdag, 24 augusti 2022 - Jesper Agner Arnö

Hallå!

Nu är semestern slut och vardagen gör sig åter påmind för de flesta av oss. Så här efter en sommar med varierande väder tänkte jag att det kunde vara på sin plats att göra ett inlägg om en art som är van vid tydliga säsongsvariationer; nämligen rysk stäppsköldpadda.

Rysk stäppsköldpadda (Agrionemys horsfieldii) är en av de allra vanligaste landsköldpaddsarterna i fångenskap, och den finns i terrarium runt om i hela världen. Det finns en uppsjö olika skötselråd för arten på nätet, men om man börjar leta efter studier av arten i naturen är dessa tämligen få.

I det här inlägget tänkte jag göra en kort sammanfattning av några av resultaten från två vetenskapliga artiklar som handlar om A. horsfieldii i naturen, och i vanlig ordning även komma med lite egna tankar och kommentarer.

 

Artiklarna i fråga är:

  1. Lagarde, F., Bonnet, X., Nagy, K., Henen, B., Corbin, J., & Naulleau, G. (2002). A short spring before a long jump: the ecological challenge to the steppe tortoise (Testudo horsfieldi). Canadian Journal of Zoology. 80(3): 493-502

 

  1. Lagarde, F., Bonnet, X., Corbin, J., Henen, B., Nagy, K., Mardonov, B., & Naulleau, G. (2003). Foraging Behaviour and Diet of an Ectothermic Herbivore: Testudo horsfieldi. Ecography26(2), 236–242

Målet med studien:

I den första av artiklarna (1) har de studerat ryska stäppsköldpaddor i Uzbekistan under 5 år. Totalt 863 observerades och i artikeln beskriver författarna klimatförhållanden, djurens aktivitetsmönster och tidsbudget, samt förändringar i djurens hull över året.

Den andra artikeln (2) är utförd på samma ställe (och till stor del av samma författare, samtidigt som den första studien) och har följt totalt 24 sköldpaddor (12 hanar och 12 honor) under en aktiv säsong. I denna studie noterades djurens beteende mer precist, med fokus på hur stor del av tiden djuren var aktiva, hur mycket tid de la på att beta, samt vilka växter som fanns i området och vilka av dessa som sköldpaddorna åt.

Resultat:

Klimatet i regionen är präglat av kalla vintrar och mycket varma och torra somrar. Mängden nederbörd varierade stort under studieperioden, men oavsett total nederbörd föll i stort sett allt regn mellan november och maj.

Under studieperioden började sköldpaddorna komma fram efter dvalan i början på mars, ungefär samtidigt som ny vegetation börjar växa fram. Parningssäsongen börjar direkt efter att sköldpaddorna vaknar efter dvalan (för vissa honor var parning deras första aktivitet efter att de kommit upp efter dvalan) och pågår i ca 3 veckor. Sedan lägger honorna generellt 3 kullar ägg, och efter att de lagt den sista kullen i juni försvinner de återigen ner under jorden.

Från juli är klimatet för varmt och torrt för att sköldpaddorna ska kunna var aktiva, och när hösten kommer blir det återigen kallt. Det är troligen mycket ovanligt att de ryska stäppsköldpaddorna i regionen är aktiva under hösten, utan de flesta sköldpaddor ligger nergrävda från juli till mars (året efter). Detta ger dem alltså en ”aktiv” period på ca 3 mån om året! Tidigt under säsongen kunde man observera aktiva sköldpaddor hela dagen (mellan kl 10 och kl 17), medan senare under säsongen låg huvudparten av aktiviteten mellan kl 9 och kl 12, samt mellan kl. 16 och kl 18. Mitt på dagen var det oftast för varmt för att sköldpaddorna skulle vara aktiva.

Aktivitetsmönstren varierade både mellan könen, samt under- respektive efter parningssäsongen. Hanarna la till exempel mycket mer tid än honorna på parningsrelaterade beteenden under parningssäsongen, och la mycket mer tid på att äta efter-, än under parningssäsongen.

Under den ”aktiva” perioden var det i genomsnitt under 65 dagar med tillräckligt gynnsamma förhållanden (inte för blåsigt, inget regn, över 15oC men under 35oC) för att sköldpaddorna faktiskt skulle vara aktiva. Resten av tiden låg sköldpaddorna gömda, även under deras ”aktiva” period. Under dessa knappa 65 dagar ska sköldpaddorna alltså hinna para sig, producera- och lägga upp till 3 kullar med ägg, och dessutom fylla på sina reserver inför dvalan.

I studie nr. 2 kunde man konstatera att de enskilda sköldpaddorna endast var aktiva ca 2 timmar varje gynnsam dag, och under dessa 2 timmar spenderade sköldpaddorna i genomsnitt ca 15 min (0,25 timmar) på att äta. Om dessa observationer faktiskt representerar ett genomsnitt betyder detta att de ryska stäppsköldpaddorna i studieområdet spenderar mindre än 20 timmar på att äta varje år!

Kommentarer:

Vi kan konstatera att A. horsfieldii är en sköldpaddsart som är väl anpassad till att leva i ett (för dessa växelvarma djur) extremt klimat. Även om artiklarna inte skulle vara spot-on med avseende på aktivitetsmönster, och tid som spenderas på att äta, är observationerna som beskrivs häpnadsväckande. 

Som veterinär har jag stött på ett stort antal ryska stäppsköldpaddor med förvuxna näbbar, klor och sköldar, även exemplar som enbart matats med bladgrönt av olika slag. Med tanke på hur lite dessa djur äter i naturen, och hur kort deras aktiva period är kan man helt klart fundera på om det helt enkelt lätt blir för mycket energi och näringsämnen, även om fodret i sig egentligen är välanpassat för arten.

Som tur är verkar A. horsfieldii vara en art som är duktig på att anpassa sig även till mer milda förhållanden, som t.ex. i ett terrarium eller ett frilandshägn. Man bör dock definitivt ta hänsyn till artens långa perioder av inaktivitet i naturen, mata sparsamt och näringsfattigt, dvala dem åtminstone varje vinter och ge dem bra möjligheter att gräva.

Rysk stäppsköldpadda är ett mycket bra exempel på hur skötselråd inte alltid är baserade på hur en art faktiskt lever i naturen, och på hur vi behöver ta ställning till olika förhållanden i naturen och hur våra djur har anpassat sig till att hantera dem.

Det var allt för den här gången, och stort tack till Peter Andersson på Sköldpaddsgrejer för lånet av bilder!


Följ oss på sociala medier!

 
 
 

Din kundvagn(0 artiklar)

Kundvagnen är tom
Totalt: 0 kr
Till kassan