Från UV till IR - Samtal om reptilbelysning med veterinär Jesper Arnö, ReptiVet Consult

Idag så har vi med oss en veterinär. Jag tänkte att du ska få presentera dig själv.

Jag heter Jesper Arnö och jag är veterinär och arbetar med de mindre sällskapsdjuren i olika sammanhang, både på klinik och lite mer skötselorienterat. Reptiler är väl det som jag hållit på mest med, åtminstone haft störst intresse för genom hela mitt arbetsliv och inna det också. Jag har arbetat med reptiler i olika sammanhang i 20 år i alla fall. Inte på heltid bara då, utan vid sidan om när jag har pluggat och så vidare. Jag tycker att det här med reptiler är väldigt kul.

Du har även reptiler hemma?

Ja, sköldpaddor just nu. Ett gäng olika arter. Bara nordamerikanska arter, 10-12 arter och underarter.

Det har kommit ny forskning här i höst om infraröd strålning så jag tänkte att vi ska gå igenom hela ljusspektrumet och titta på vilka olika lampor som finns och hur man kan lösa de behov som reptilerna har i ett terrarium. Vi har en massa olika lampor här, inte riktigt alla som finns i vårt sortiment men vi har en del. Vi går från UV till synligt och sedan så tar vi infraröd strålning på slutet. Vart börjar vi någonstans?

Jag tycker att man måste alltid börja från grunden och prata lite grann om varför när vi sedan börjar plocka upp lampor. Vi kommer fokusera på belysning till reptiler och hur man på bästa sätt kan försöka simulera naturen i terrariet och i det här fallet så pratar vi om belysning. Orsaken till att man pratar så pass mycket om det för just reptiler, egentligen så gäller mycket av det vi kommer att säga gäller inte bara reptiler utan alla djur. Principerna kan man applicera även på fåglar eller små däggdjur. Just reptiler är så otroligt styrda av yttre faktorer. Jag brukar försöka tänka på det som "triggers", om man tar fortplantning hos reptiler till exempel så är det ett sådant typiskt beteende som styrs av olika triggers. Hos vissa arter är det triggers som är ganska lätta att få till, det kanske inte krävs mer än deras egna hormonella cykler så länge som man håller dem i en någorlunda vettig miljö. Men hos vissa arter som anses svåra att föröka krävs det mer, det kan krävas väldigt specifika saker som händer i miljön som triggar igång en respons i kroppen på djuret och som sedan leder till någonting. Så fungerar det inte bara med fortplantning och dvalning som är två sådana tydliga saker som händer med djuren och deras beteende som respons på triggers. Man skulle lika gärna kunna prata om solning, alltså att de lägger sig på sin värmeplats och ligger där och solar. Det styrs också av triggers. Varför lägger dem sig där? Hur länge ligger dem? Ligger de bara där en stund på morgonen eller ligger de flera gånger under dagen och så vidare? Dels är reptiler styrda av triggers och det är väl delvis för att de lever i sin miljö. Även om det finns stora reptiler så blir de sällan högre än till exempel en komodovaran, om de inte klättrar i träd men då är de fortfarande intimt förbundna med sin miljö. Så det som händer i miljön påverkar dem väldigt mycket. Det vi landar i när vi tittar på belysning och orsaken till att man tittar på det hos just reptiler är för att vi kan styra eller uppmuntra beteenden och hur de fungerar rent fysiologiskt bland annat genom belysning.

Så det är lite grann varför det är så viktigt och man inser mer och mer hur viktigt det är. Vi bör alltid ha naturen som förebild när vi håller djur i fångenskap. Vi tittar på hur de lever i naturen och sedan försöker vi återskapa det i fångenskap. Det kommer vi aldrig någonsin lyckas med, och det kanske är bra för det finns en hel del faktorer i naturen som man kanske med fördel kan plocka bort, vi behöver inte utsätta de för extrema temperaturer som ligger långt utanför deras "comfort zone", vi ska inte utsätta dem för rovdjur, det ska alltid finnas foder och vatten och så vidare. Men de positiva aspekterna och det som styr dem i naturen det måste vi försöka få med så gott det går. Den enda ljus och värmekälla som finns i naturen är solen, och det är den vi ska försöka efterlikna.

Då får vi börja med att titta på vad är solljus? Vad får reptilen när den ligger i solen? Då pratar man om ett ljusspektrum, vilka våglängder som kommer ner och når oss nere på jorden. Då går det från UV-ljus som är de kortaste våglängderna. Det är en väldigt liten del av spektrumet fast man pratar väldigt mycket om UV-ljus och man pratar allra mest om UVB. UVB-ljuset är den biologiskt mest aktiva delen av UV-spektrumet. Det är den som stimulerar...I stort sett får alla ryggradsdjur, när de får UVB-ljus på sin hud så stimulerar det en syntes av ämnen i kroppen. Först i huden, sen igenom levern och njuren och sedan så blir det till aktivt vitamin D3. Det behövs bland annat för att kunna ta upp kalcium i tarmen, sen har det massvis med andra effekter och ställen i kroppen som det fungerar på också men det är det man pratat om traditionellt. Det är ett pyttelitet spektrum, runt 20-40 nanometer av spektrumet. Sedan kommer UVA-ljuset. Det finns en tredje del av spektrumet som kallas UVC som har ännu kortare våglängd än UVB men det är sådant som filtreras bort av atmosfären så det är ingenting som varken ska eller bör komma ner, eller vi bör inte ens utsätta djuren för det är rent farligt. Sen kommer det synliga ljuset, det är det vi ser och reflekteras i vår omgivning som synligt ljus och färger. Sen ska vi komma ihåg att när vi pratar om synligt ljus så pratar vi om synligt ljus för människor. De allra flesta reptiler kan förmodligen se åtminstone vissa delar av UV-spektrumet. Om man sedan tittar på de ännu längre våglängderna efter det synliga ljuset kommer vi till värmestrålning och IR, alltså infraröd strålning. Det finns förmodligen många reptiler som även kan se vissa delar av IR-spektrumet också. Det är det vi får ute i naturen i solen. Sen hur hur mycket får vi av de olika delarna av spektrumet, men vi kan börja att prata om spektrumet och hur det påverkar djuren och hur vi kan försöka efterlikna det utan att bli allt för avancerade.

Om vi ska titta på vad vi får ut av de olika delarna. Varför är det viktigt med UV och vad ger det djuren om vi utsätter som för UV ljus? Det synliga ljuset, hur påverkar det dem? IR-strålning, hur påverkar det dom? Då börjar vi med UV-ljuset och vi har redan nosat lite grann på det här med UVB-ljus och vitamin D3-syntes. Vitamin D3 produceras förmodligen i stort sett av alla ryggradsdjur om de blir utsatta för UV-ljus. Fördelen med att producera eget jämfört med att äta det är att man aldrig kan överdosera. De producerar så mycket som dom behöver och skulle det vara så att dem producerar för mycket så omvandlar dem det tillbaka till steget innan. När man tidigare pratade om reptiler och sa att "den här reptilen måste ha UV-ljus och de här reptilerna behöver inte ha UV-ljus". Det man egentligen säger om man ska vara riktigt krass är att den här reptilen kommer att få kalciumbrist och dö eller åtminstone bli sjuk om vi inte ger den tillgång till UV-ljus, medan reptiler som inte behöver UV-ljus inte får kalciumbrist och dör. Det är så man pratat om det. Det är förmodligen en stor fördel att ge ALLA reptiler, och om du frågar mig, förmodligen alla du har inomhus tillgång till UV-ljus och då pratar vi både UVA och UVB. Dels för vitamin D3-syntes, inte bara för kalciumupptag utan för alla andra effekter som det har i kroppen. Det har effekt på immunförsvaret, kanske framförallt lokalt i huden. Ska man titta på vart man egentligen hittar vitamin D3, som egentligen är ett hormon som finns i flera delar av kroppen. Vi vet inte riktigt precis hur mycket som behövs, kan man gå med liksom någon låggradig brist fast man egentligen hade mått bra av mer, vi har inte dom referensvärdena...

Leopardgecko har väl varit ett allmän accepterat exempel på ett djur som inte behöver UV-ljus, men nu är det väl snarare så att konsensus är att de definitivt ska ha UV-ljus...?

Precis. Och det är en sådan typisk art, Leopardgeckos och Ögonfransgeckos som i många fall kan klara sig utan att få kalciumbrist även utan UV-ljus. Jag har som veterinär sett både Leopardgeckos och Ögonfransgeckos som kommer in med kalciumbrist. Jag vet ju inte var det har brustit, det kan ju vara så att det är en faktisk kalciumbrist, att de inte fått tillräckligt med kalcium. Syrsorna eller insekterna de ätit kanske inte har haft tillräckliga näringsvärden eller så har man inte pudrat kalcium på dem. Eller så kan det vara så att de har en vitamin D3-brist som är det man får om man inte blir utsatt för UV-strålning. Det här med att tillsätta i fodret, för det är ju det andra sättet man kan tillgodogöra sig vitamin D3 på. Där är upptaget väldigt väldigt olika. Olika reptiler är olika duktiga på att faktiskt ta upp vitamin D3 i tarmen. En grekisk landsköldpadda är förmodligen väldigt dålig på att ta upp vitamin D3 i tarmen och det gäller väldigt många växtätare för tittar man på var vitamin D3 finns i naturen så är det i andra djur. Då kan man stoppa i den hur mycket vitamin D3 som helst i munnen men nästan allt kommer bara att bajsas ut. Ute i naturen så är de helt beroende av att producera sitt eget och det är så de utvecklats under många hundra miljoner år. Och det vill vi försöka simulera sedan i fångenskap. Medan ormar till exempel som är strikta karnivorer, det vill säga äter bara andra djur, de kan tillgodose sitt behov av vitamin D3 helt med det som de får i sig från de andra djuren. De är väldigt bra på att ta upp det i tarmen.

Frågar du mig så skulle jag vilja säga så här. Jag skulle aldrig hålla en reptil utan att ge den tillgång till UV-ljus. Sen får man tänka till lite beroende på vilken art man tittar på, hur känsliga de är, hur stor är risken att man överexponerar dem för det kan man definitivt göra! Det finns risker med att ge dem för mycket. Personligen så mäter jag hur mycket UV-ljus det är och sedan får man helt enkelt använda olika ljuskällor eller avstånd beroende på vilken art man har. Men UVB-ljuset, det är där vi har produktion av vitamin D3 och sedan så har de även andra effekter än bara kalciumupptag.

Vilka är de andra effekterna?

Dels så påverkar det immunförsvaret generellt, och framförallt i huden. Har man djur med hudproblem...Risken för hudinfektioner och så vidare den minskar definitivt ifall de har tillgång till UV-ljus. Sen är alla de här effekterna svåra att mäta. Man har tittat på olika typer av vävnad och kunnat konstatera att här finns vitamin D3, sen precis vad den gör...Det finns i hjärnan, det finns i levern, det finns i njurarna och på massvis med andra ställen i kroppen. Men precis vad det gör och hur mycket det påverkar det vet vi inte. Men jag tror att m,an kan vara ganska säker på att så länge man gör det genomtänkt och använder rätt typer av ljuskällor så är det alltid positivt för djuret. Jag slingrar mig lite från precis vad det gör för det vet vi inte, men vi vet att det har en effekt på lite olika ställen i kroppen. Sen när vi kommer till UVA så blir det ännu lite luddigare för med UVB där har man använt vitamin D3 som en måttstock. Man kan mäta. Man kan ha två grupper av djur, en grupp som får tillgång till UVB-ljus och en som inte får det. Sen har man mätt halten av vitamin D3 innan och sedan så mäter man efter och så kan man säga att "ja, det har ökat hos de som har UV-ljus". När man pratar UVA så är det mer aktivitet, aptit och allmänt välbefinnande och beteenden. Det triggar egentligen inte, åtminstone inte vad vi vet, något som vi har kunnat mäta i kroppen. UVA pratar man väldigt mycket om dels utifrån hur de upplever sina omgivningar. Som sagt, många reptiler kan förmodligen se UVA så har man ett terrarium som har UVA-ljus och ett som inte har så kommer reptilen uppfatta dem på olika sätt även om allt annat är identiskt. Eftersom det påverkar aptit och aktivitetsnivåer kommer det i sin tur påverka immunförsvar, fortplantning och så vidare. Det är lite halvluddigt men det påverkar hur de beter sig i terrariet.

Jag har läst att UVA skulle påverka till exempel...att de kan se mogen frukt och känna igen en potentiell partner?

Absolut! Hur de uppfattar varandra och hur de uppfattar foder är väl kanske två grejer som känns lättast att relatera till. UV-ljuset är viktigt, sen är det ju mer eller mindre livsviktigt. Alla UV-källor som finns idag kommer att ge både UVA och UVB så står det "Reptile UV" på något sätt så kommer de ge både UVA och UVB, sen förhållanden mellan UVA och UVB kommer att skilja stort. HID-lampor ger ofta väldigt mycket mer UVA jämfört med mercury vapor lampor och så vidare.

Vissa tillverkare har ett mer avvägt UV-spektrum som ger en viss procentsats med UVA för att balansera upp UVB...

Precis, och har vi ett lysrör som täcker åtminstone delar av terrariet så får vi lite UVA från det. Vill man "boosta" på lite extra, och det kan man inte överexponera, man kan liksom inte får några skador. Då kommer vi in på ännu ett sidospår som jag tycker är viktigt att ta med i alla sådana här diskussioner. Så fort man börjar prata om "behövs det här?"...Det är ingen färdig fråga. Man måste fråga "behövs det här för att...?". Behövs belysning överhuvudtaget för at få reptiler att överleva? I många fall nej. Du kan få många reptiler att överleva i 5, 10, 15, 20, 30 år helst utan belysning. Behövs det för att få dem att föröka sig? Nja, alltså ju mer specifika vi blir desto fler arter faller bort men det finns många reptiler som du skulle kunna få att föröka sig också även om du inte har någon belysning alls. Det betyder däremot inte att de har en optimal miljö, att de kan optimera sina kroppsfunktioner. Att de kommer ha möjlighet eller lust att uppvisa naturliga beteenden. Att de kommer äta tillräckligt bra, att deras kroppar kommer fungera optimalt. När jag pratar om saker på det här sättet så är min fråga "behövs det här för att" för att vi ska försöka optimera miljön så mycket som möjligt. Jag tycker att det är den ribban vi bör lägga.

Då har vi pratat lite om varför det är viktigt med UV-ljus och vad det ger djuren. Nästa del är det synliga ljuset och det påverkar också hur de uppfattar miljön naturligtvis.Om vi till exempel gå runt i en miljö där det konstant bara är blått ljus kommer allting se blått ut. Där gäller det mest att försöka återskapa så stor del som möjligt av det synliga spektrumet för att ge en så korrekt färgåtergivning som möjligt för djuren.

När man sen kommer in i IR-spektrumet, alltså det infraröda spektrumet, det är där det börjar bli riktigt intressant med det där som du pratar om ny forskning. Man börjar titta mer och mer på just IR och olika typer av IR-strålning. Även där, precis som att vi delar upp UV-ljus i UVC, UVB och UVA så delar man upp IR-ljus i IRA, IRB och IRC. Om man tittar på spektrumet från noll till fyratusen nanometer eller något sådant så börjar det med UVC, sen kommer UVB, sen kommer UVA, och så kommer det synliga spektrumet och sen så kommer IRA, IRB och till sist kommer IRC. Ju längre vi kommer i spektrumet desto längre blir våglängderna.

Om man tänker på det enkelt så är värme bara värme. I många fall så gör man inte skillnad på värmekällor eller man har åtminstone inte gjort det tidigare. En värmematta är en värmekälla, en värmekabel är en värmekälla, en värmelampa oavsett hur den ser ut är en värmekälla och riktigt så enkelt är det inte. Om man tittar på värmestrålning...Först och främst blir det ju väldigt lätt om man bara tittar på spektrumet. Bara det faktum att man kan dela upp IR-strålning i IRA, IRB och IRC då får man en "hint" om att det är ett ganska brett spektrum och de olika våglängderna kommer påverka djuren på olika sätt. Det som de får ute i naturen, och återigen ifall vi tittar på det som förebild, så är det framförallt IRA och en del IRB. Det är det man får från solen. Sen kan man gå in mer i detalj på saker som reflekteras bort och absorberas av vätska i atmosfären men det är IRA och IRB man primärt får. IRC får man i naturen av saker som har blivit uppvärmda av solen, alltså den strålning vi känner från en varm asfalt på sommaren som blivit solbelyst. Det är IRC-strålning. De här olika strålarna penetrerar mer eller mindre djupt i djuren. Om man tittar på IRC så penetrerar de våglängderna kortast. Dom penetrerar precis bara genom huden. IRB-strålar går lite djupare och IRA är de som går djupast.

Det här med reptiler och brännskador har vi pratat jättelänge om och jag kommer ihåg när jag började jobba med reptiler så var det en jättegrej, alltså nu pratar vi på 1990-talet någon gång. "Se upp för de kan bränna sig", och "de får absolut inte ligga för nära lamporna" och "de kan inte känna av om de blir för varma"...Vi pratar om växelvarma djur, naturligtvis har de koll på hur varma deras kroppar är. Det vore väldigt evolutionärt korkat att inte kunna det om man är ett växelvarmt djur. Man börjar känna sig ganska säker på att när en reptil ligger och solar, som de allra flesta reptiler gör i någon utsträckning eller liksom termoreglerar åtminstone, antingen som en Skäggagam eller lite gömt, men att de ändå ligger och försöker styra sin kroppstemperatur på något sätt. Målet med det är att uppnå en kärntemperatur, alltså de vill att deras kroppstemperatur ska nå upp till, och det brukar vara någonstans kring 28 grader eller uppåt beroende på vad det är för art och hur de lever. Det innebär inte att bara för att huden blir 50 grader, att de är nöjda med det. Sen är det ofta så, och det vet vi ju själva när vi ligger i solen och solar, du känner inte av att du blivit solbränd med detsamma. Nu kan man inte riktigt jämföra det helt på det sättet men det är inte alltid brännskadan uppstår medan de ligger och solar. Skadan uppstår, men man ser effekten först senare när kroppen börjar reagera på den och cellerna dör.

Det vi är ute efter och så som det fungerar i naturen det är att de ligger i solen och får bland annat de här IRA-strålarna som penetrerar djupt ner i vävnaden och värmer upp hela kroppen. Nästan lite inifrån faktiskt för i många fall så ligger keratinet sen och reflekterar tillbaka IR-strålarna. Jag har sköldpaddor hemma som jag har ute stora delar av året. Jag har sett dem i april när det är 14 grader ute men strålande solsken. När jag går med en IR-termometer så är de nästan 30 grader på skalet.

Keratin är det som skal och fjäll är gjort av?

Precis. De är ute efter att uppnå en kärntemperatur och uppnår de inte den så ligger de kvar. Så även om de är jättevarma på ytan och inte har blivit tillräckligt varma inuti så finns det en risk att de kommer fortsätta att ligga under den felaktiga värmekällan. Det vi vill återskapa i fångenskap när vi pratar faktiska solplatser där de ska kunna ligga och värma upp sig under artificiellt solljus så ska det vara värmekällor med primärt IRA och IRB. Vi vill helst inte ha något IRC, åtminstone inte som primär värmekälla. Vi kommer in på det sen, vilka värmekällor som ger vad. Då har vi gått igenom hela spektrumet av solljuset och målet är ju sen då att försöka återskapa så mycket som möjligt av detta i fångenskap med den belysning vi har. Det kan man göra på olika sätt. Man kan göra det här hur avancerat som helst. Men grundläggande är att de ska ha ljus så att de kan se och de ska ha en lampa för att kunna värma sig. Pratar vi till exempel ormar som inte kommer att få kalkbrist och dö om de inte har UV-ljus så är det så folk har hållit dem. Ibland så har de inte haft en värmelampa utan bara en värmematta eller någon form av värmekälla. Jag tycker personligen att det är inte ens minimum. Jag tycker att 2019 så kan och bör vi ta några steg till och tänka "hur kan vi optimera det här på något sätt" och inte bara göra...

Den farligaste frasen som finns speciellt när man håller på med djur, man kan applicera den på mycket annat också, men det är "så här har vi alltid gjort" eller "så här är det", "så här har jag läst att det är så man ska göra". Och det kan finnas jättebra skötselråd där det står hur man ska göra men man ska alltid fundera på ifall man kan göra det bättre. Återigen så handlar det om vad man vill uppnå. Vill man bara få djuren att överleva då är det skitlätt. För en sköldpadda kan det ta 30 år att utveckla en njursvikt för att man håller dem under dåliga förhållanden, men jag tycker vi ska göra bättre än så. Vi ska ha högre ambitioner.

Fortsätt till Från UV till IR del 2: Olika lamptyper för terrarium

Din kundvagn(0 artiklar)

Kundvagnen är tom
Totalt: 0 kr
Till kassan