Sen har vi som sagt två olika typer av kombinerade värme- och UV-lampor som använder lite olika teknik. Jag tänker att vi börjar med de fluorescerande ljuskällorna och det finns definitivt användningsområden för dem. Det finns en väldigt bra artikel som kom ut för några år sedan som heter i stort sett "How much UVB does my reptile need?" och den används väldigt mycket som referens. Den har en lång lista med olika referensvärden.
Artikeln finns länkad på vår hemsida och det finns även ett register där man kan sortera på olika Ferguson-zoner till exempel. Man kan även fritextsöka, både på artnamnet och det vetenskapliga namnet.
Dels har de varit ute och samlat ihop en massa data från folk som har varit ute med mätutrustning i olika miljöer där olika arter lever, sen har de även för en hel del arter extrapolerat dels från arter som har mätningar, pratat med folk som har hållit arterna länge, uppfödare och så vidare. Sedan har de delat in arterna i olika Ferguson-zoner beroende på hur mycket UV-ljus de blir exponerade för i naturen. Då är det naturligtvis så ifall man tittar på dabbagamer eller vissa varan-arter som lever väldigt solexponerat, sådana riktigt solälskande djur som ligger och solar väldigt mycket. De ligger i den högsta zonen som är Fergusonzon 4. Tittar man på regnskogslevande djur eller djur som lever...är nattaktiva eller sitter väldigt gömt på dagarna så ligger de i den lägsta zonen som är Fergusonzon 1.
Typ Ögonfransgecko...
Typ. Det jag tycker att man ska ta med sig från artikeln det är dels att det finns inga arter som ligger i Fergusonzon 0. Utifrån den artikeln, och visst att en del av datan är extrapolerad eller "fabricerad", det är ju inte så att de har gjort mätningar för alla arter som finns med. Men alla reptiler i naturen kommer att bli exponerade för UV-ljus vid något tillfälle regelbundet. Sen kan det vara regelbundet varje dag, flera timmar om dagen, eller kanske ett par gånger i veckan. Det finns ganska många bilder och beskrivande artiklar som visar till exempel skymnings, grynings- eller nattaktiva trädlevande och skogslevande reptiler som sitter och sover på trädstammar och man ser hur solljuset strilar ned mellan löven och exponerar dem åtminstone en stund under dagen. Det är ganska låga nivåer UV-strålning men de blir fortfarande utsatta för det.
Man har väl även sett att deras hud tar upp UV-strålning på ett annat sätt?
Ja, precis! Man brukar prata om hur känslig hud reptiler har. Om du skulle ta en art från Ferguzonzon 4 och en från zon 1 och sätta dem i varsitt terrarium med precis samma typ av UV-strålning och göra den väldigt kraftig så hade den från zon 1 väldigt snabbt fått skador på hud och ögon framför allt. Då kan man prata om det som att de har mycket känsligare hud men egentligen borde man vända på det och säga att de har mycker mer genomsläpplig hud. Det krävs mycket mindre UV för att de faktiskt ska få sitt behov tillgodosett. Som alltid så tycker jag att det vi vill uppnå i ett terrarium...Vi vill försöka återskapa naturliga förhållanden. vi vill försöka återskapa solljus genom att använda olika typer av ljuskällor. Jag tycker inte att vi ska skapa skugga med belysningen. Har man ett jättestort terrarium så behöver man kanske inte ha precis samma ljusintensitet i hela terrariet, men när man planerar sin belysning så ska man inte tänka att "här ska vi inte ha ljus för här ska det vara mörkt". Plantera där då, gör gömställen, för det är så det funkar i naturen. Hade man skalat bort allting så hade det bara varit solljus, och visst det kan komma moln men förutom det så finns det inget som täcker om du förstår hur jag menar? När vi jobbar med skugga och hur mycket ljus som når ner till djuren då jobbar vi med inredning snarare än med belysning. Om vi bortser från UV-ljus och värme så kan man med synligt ljus "brassa på" i stort sett hur mycket som helst. Vi kommer till det sen.
Vi har pratat lite om Fergusonzoner och det som gör i den artikeln är att de delar in arter i Fergusonzon 1 och 2 och vissa är uppe i 3. För de arterna föreslår dem att man använder något som heter "shade method" (skuggmetoden). Den metoden bygger på att man inte försöker simulera direkt solljus för att i de zonerna gör inte djuren på det sättet, de lever inte i miljöer där de ligger och steker i solen. Snarare så strilar solljuset mellan lövverket, det är lite mer undangömt. Då föreslår dem att man primärt använder fluorescerande UV-källor som lysrör. Fördelen med dem är framför allt att man får ett ganska stort område som blir belyst. Har vi en sån här liten spirallampa så skruvar man i den i en sockel. Det man ska komma ihåg med fluorescerande UV-källor oavsett typ är att man måste alltid ha en reflektor på. De kommer lysa runt hela ljuskällan så om vi har en armatur där de sitter så här så kommer vi tappa massvis av ljus uppåt. Har vi den vertikalt så kommer ljuset bara gå ut åt sidorna där det inte är säkert att djuret befinner sig. Man vill alltid ha en reflektor så att ljuset reflekteras ner dit man faktiskt vill ha det. Då säger det sig själv att ett långt lysrör jämfört med en sån här liten lampa kommer belysa ett mycket större område. Målet med de här är att vi mer ska skapa en bakgrundsstrålning, kanske ett större område med en lägre UV-intensitet, jämfört med våra kombinerade värme- och UV-lampor. Så för skuggmetoden är fluorescerande UV-källor väldigt bra.
Man kan även använda små spirallampor om man vill ha en solplats med lite högre temperatur men inte jättevarmt och lite UV-strålning men inte jättemycket. Då kan man använda en sådan tillsamman med en värmelampa ifall man tycker att de kombinerade värme- och UV-lamporna ger för mycket av både värme och UV-ljus. Det man ska komma ihåg med dem är att strålning avtar alltid med avstånd och det är sant för alla ljuskällor vi pratar om. Eftersom små fluorescerande spirallampor är svagare, alltså man får inte lika höga värden från dem, så det är svårare att hitta "the sweet spot". Man kan överexponera djuren för UV-ljus och de kan få skador. Sätter man lampan alldeles för nära så kommer det definitivt ge alldeles för mycket UV-strålning. Däremot så kommer den avta väldigt snabbt med avståndet. Om man inte mäter så kan det vara svårt att veta precis hur man ska placera dem och det är lätt att man hamnar alldeles för nära eller alldeles för långt bort. De kraftigare UV-källorna, även om de ger ännu högre värden så har man ändå lite mera buffert, lite mer att jobba med förutsatt att man kan justera vilken höjd de hänger på i terrariet eller utanför terrariet.
Just de små flourescerande spirallamporna är ju rätt ökända av många anledningar...
Ja, de är väldigt omtvistade. Du tänker framförallt på ögonskador och hudskador?
Ja.
Grejen är att jag skulle tro att det är en rest från när den här lamptypen introducerades. Alltså vi pratar 15 år sedan eller något sånt där. Då var det åtminstone två tillverkare, jag kommer inte ihåg precis vilka det var, som hade produkter som gav UVB-strålning med väldigt korta våglängder och vissa lampor även gav UVC. Då såg man ganska ofta skador från de här lamporna. Det är längesedan nu och de lamporna drogs tillbaka. Den här typen av lampor är inte farligare än någon annan typ av UV-källa så länge man använder den på rätt sätt. Jag tror snarare att det är lättare att använda en sån här på fel sätt. Har du en kombinerad värme- och UV-lampa så känns det självklart att du inte får sätta den för nära. Om inte annat så kommer det bli för varmt. Sen finns de risker med sådana lampor också. Om du har klättrande djur kan de komma för nära och eftersom de inte avger någon värme så de kommer aldrig bli för varma. Så det kan bli för mycket UV-ljus för att de kommer för nära lampan, i det fallet är det snarare ett handhavandefel än att det är något fel på lampan. Jag har inte testat alla dom här lamporna, jag har aldrig personligen mätt precis var i UV-spektrumet de ligger. Jag har sett många som använder se här lamporna utan problem också så jag har svårt att tänka mig att det bara skulle vara den här lamptypen som är problemet.
I vissa fall (om lampan går sönder) så kanske det beror på att man har en armatur som inte passar. Jag tänker till exempel på att det kan vara för dålig ventilation i själva armaturen...Just den här lampan utvecklar ju inte särskilt mycket värme...Exo Terra har vid något tillfälle uttryck åsikten att belysning aldrig ska monteras vertikalt (så att ljuset kommer från sidan) i ett terrarium därför att reptilernas ögon är uppbyggda rent fysiologisk för ljus som kommer uppifrån. Är det så?
Ja, och det gäller framförallt UV-lampor. De ska alltid sitta så att de har strålar som går rakt uppifrån och ned på djuren, det är det absolut bästa. Vi ska inte ha uv-ljus som kommer från sidan, då är risken större för ögonskador. De allra flesta reptiler har någon form av...antingen ögonlock eller utskott ovanför ögonlocken om dom nu har ögonlock, eller ovanför ögonen som blir som en liten keps och den fungerar ju bara om strålningen kommer uppifrån. UV-källor bör alltid placeras så att ljuset kommer ovanifrån och det tycker jag gäller belysning överhuvudtaget. Återigen, vi ska försöka simulera solljus och solljuset kommer uppifrån. Jag föredrar lysrör framför sådana här lågenergilampor, om inte annat för att det behövs färre lysrör för att belysa ett större område. En annan sak som jag tycker att den typen av UV-källor är bra till, framförallt lysrör, det är för att ge en bakgrundsstrålning. Nu har vi nosat lite på skuggmetoden där vi primärt använder den här typen av UV-källor. Sen finns det en uppsjö olika, den här heter 10.0 till exempel och den här UVB 100...
Det är ett generellt problem för oss som ska försöka ge våra kunder råd gällande belysning. Alla tillverkare har sitt egna sätt ange hur mycket UVB lampan avger. Det är jättesvårt när vi får frågor i kundtjänsten...
Ska man vara riktigt krass så och bara titta på den utan några andra faktorer så bör man alltid mäta. Ska man mäta något och kunna använda det man får från mätningen så måste man ha referenser, för att annars kan man inte sätta det i relation till något. De referensvärden som finns för just UV-ljus till reptiler, åtminstone för dem där det finns lite mer än bara någon enstaka art så är det från den här artikeln som vi pratade om. De har använt en enhet som mäter UV-index eller UV-I. Den har en avancerad algoritm, den tittar både på spektrum, alltså var i UV-ljusspektrumet vi är. Ju kortare våglängder desto högre värden får vi. Det krävs alltså mindre för att få höga värden ifall vi pratar kortvågig UV-strålning alltså UVB och neråt (mot UVC) jämfört med UVA.
Den tar hänsyn till en större del av UV-spektrumet, och naturligtvis intensiteten alltså hur kraftig strålningen är. Det påverkar ju också. Jag tycker att ifall man ska mäta så är det UV-index vi ska använda oss av. Det är det lättaste och det är där vi har mycket referensvärden och det är det Fergusonzonerna är uppbyggda från. Då behöver man en UV-indexmätare.