Stäng
  • Kundservice i världsklass!
  • Fraktfritt från 695 kr*
Startsida  Guider, videor och tips  Reptiltips  Från UV till IR del 2: Olika lamptyper för terrarium

Fortsättning från Från UV till IR - Samtal om reptilbelysning med veterinär Jesper Arnö

Från UV till IR

- Del 2: Olika lamptyper för terrarium

Om vi då ska titta mer optimalt på det. Hur ska vi kunna återskapa så stora delar av solljuspektrumet som möjligt för att ge dem möjlighet att producera vitamin D3, exponera dem för UVA-strålning för att påverka aktiviteten, aptiten och hur de uppfattar sin omgivning? Ge dem ordentligt med synligt ljus, inte bara att vi har en liten lampan i ena hörnet av terrariet utan det ska vara ljust i terrariet. Inte bara ledljus. Sen ska vi ge dem IR-strålning och göra det på rätt sätt och ge rätt typ av IR-strålning. Då måste vi kombinera olika lamptyper. Det går inte att bara ha en och egentligen räcker det inte med två heller utan man behöver ett gäng olika lamptyper.

Det är där folk börjar tycka att det blir komplicerat. Man kan göra det jättekomplicerat, absolut, och tittar man på utbudet som finns just nu...Även om det är en smal marknad i jämfört med hundmat eller något sådant så finns det väldigt många typer av lampor. Det kan vara svårt att veta vilken man ska använda. Vi har en del produkter här, jag tycker mest vi ska se dem som exempel på olika typer av lampor och inte gå in så mycket i detalj ifall det finns skillnader mellan olika typer av halogenlampor. Man kan göra det hur tekniskt som helst och titta på inte bara det vi pratar om idag utan man kan titta på "color rendering index" (färgåtergivning) och massvis med olika tekniska specifikationer. Om vi börjar att prata om UV-ljus så finns det olika typer av UV-källor och vi har några här. Här har vi två typer av lampor som ger både UV och värme.

Sedan har vi tre stycken and ljuskällor som ger UV-ljus men inte ger någon direkt värme. Sen blir alla lampor varma men värmen når liksom inte ner till djuret. De går inte att använda som någon form av värmekälla till djuren. De här är fluorescerande (CFL) ljuskällor. Vi har en sådan här spirallampa som egentligen är ett lysrör som är "skruvat" så att säga, lågenergilampor. Och sedan så har vi två olika typer av lysrör.

Sen har vi som sagt två olika typer av kombinerade värme- och UV-lampor som använder lite olika teknik. Jag tänker att vi börjar med de fluorescerande ljuskällorna och det finns definitivt användningsområden för dem. Det finns en väldigt bra artikel som kom ut för några år sedan som heter i stort sett "How much UVB does my reptile need?" och den används väldigt mycket som referens. Den har en lång lista med olika referensvärden.

Artikeln finns länkad på vår hemsida och det finns även ett register där man kan sortera på olika Ferguson-zoner till exempel. Man kan även fritextsöka, både på artnamnet och det vetenskapliga namnet.

Dels har de varit ute och samlat ihop en massa data från folk som har varit ute med mätutrustning i olika miljöer där olika arter lever, sen har de även för en hel del arter extrapolerat dels från arter som har mätningar, pratat med folk som har hållit arterna länge, uppfödare och så vidare. Sedan har de delat in arterna i olika Ferguson-zoner beroende på hur mycket UV-ljus de blir exponerade för i naturen. Då är det naturligtvis så ifall man tittar på dabbagamer eller vissa varan-arter som lever väldigt solexponerat, sådana riktigt solälskande djur som ligger och solar väldigt mycket. De ligger i den högsta zonen som är Fergusonzon 4. Tittar man på regnskogslevande djur eller djur som lever...är nattaktiva eller sitter väldigt gömt på dagarna så ligger de i den lägsta zonen som är Fergusonzon 1.

Typ Ögonfransgecko...

Typ. Det jag tycker att man ska ta med sig från artikeln det är dels att det finns inga arter som ligger i Fergusonzon 0. Utifrån den artikeln, och visst att en del av datan är extrapolerad eller "fabricerad", det är ju inte så att de har gjort mätningar för alla arter som finns med. Men alla reptiler i naturen kommer att bli exponerade för UV-ljus vid något tillfälle regelbundet. Sen kan det vara regelbundet varje dag, flera timmar om dagen, eller kanske ett par gånger i veckan. Det finns ganska många bilder och beskrivande artiklar som visar till exempel skymnings, grynings- eller nattaktiva trädlevande och skogslevande reptiler som sitter och sover på trädstammar och man ser hur solljuset strilar ned mellan löven och exponerar dem åtminstone en stund under dagen. Det är ganska låga nivåer UV-strålning men de blir fortfarande utsatta för det.

Man har väl även sett att deras hud tar upp UV-strålning på ett annat sätt?

Ja, precis! Man brukar prata om hur känslig hud reptiler har. Om du skulle ta en art från Ferguzonzon 4 och en från zon 1 och sätta dem i varsitt terrarium med precis samma typ av UV-strålning och göra den väldigt kraftig så hade den från zon 1 väldigt snabbt fått skador på hud och ögon framför allt. Då kan man prata om det som att de har mycket känsligare hud men egentligen borde man vända på det och säga att de har mycker mer genomsläpplig hud. Det krävs mycket mindre UV för att de faktiskt ska få sitt behov tillgodosett. Som alltid så tycker jag att det vi vill uppnå i ett terrarium...Vi vill försöka återskapa naturliga förhållanden. vi vill försöka återskapa solljus genom att använda olika typer av ljuskällor. Jag tycker inte att vi ska skapa skugga med belysningen. Har man ett jättestort terrarium så behöver man kanske inte ha precis samma ljusintensitet i hela terrariet, men när man planerar sin belysning så ska man inte tänka att "här ska vi inte ha ljus för här ska det vara mörkt". Plantera där då, gör gömställen, för det är så det funkar i naturen. Hade man skalat bort allting så hade det bara varit solljus, och visst det kan komma moln men förutom det så finns det inget som täcker om du förstår hur jag menar? När vi jobbar med skugga och hur mycket ljus som når ner till djuren då jobbar vi med inredning snarare än med belysning. Om vi bortser från UV-ljus och värme så kan man med synligt ljus "brassa på" i stort sett hur mycket som helst. Vi kommer till det sen.

Vi har pratat lite om Fergusonzoner och det som gör i den artikeln är att de delar in arter i Fergusonzon 1 och 2 och vissa är uppe i 3. För de arterna föreslår dem att man använder något som heter "shade method" (skuggmetoden). Den metoden bygger på att man inte försöker simulera direkt solljus för att i de zonerna gör inte djuren på det sättet, de lever inte i miljöer där de ligger och steker i solen. Snarare så strilar solljuset mellan lövverket, det är lite mer undangömt. Då föreslår dem att man primärt använder fluorescerande UV-källor som lysrör. Fördelen med dem är framför allt att man får ett ganska stort område som blir belyst. Har vi en sån här liten spirallampa så skruvar man i den i en sockel. Det man ska komma ihåg med fluorescerande UV-källor oavsett typ är att man måste alltid ha en reflektor på. De kommer lysa runt hela ljuskällan så om vi har en armatur där de sitter så här så kommer vi tappa massvis av ljus uppåt. Har vi den vertikalt så kommer ljuset bara gå ut åt sidorna där det inte är säkert att djuret befinner sig. Man vill alltid ha en reflektor så att ljuset reflekteras ner dit man faktiskt vill ha det. Då säger det sig själv att ett långt lysrör jämfört med en sån här liten lampa kommer belysa ett mycket större område. Målet med de här är att vi mer ska skapa en bakgrundsstrålning, kanske ett större område med en lägre UV-intensitet, jämfört med våra kombinerade värme- och UV-lampor. Så för skuggmetoden är fluorescerande UV-källor väldigt bra.

Man kan även använda små spirallampor om man vill ha en solplats med lite högre temperatur men inte jättevarmt och lite UV-strålning men inte jättemycket. Då kan man använda en sådan tillsamman med en värmelampa ifall man tycker att de kombinerade värme- och UV-lamporna ger för mycket av både värme och UV-ljus. Det man ska komma ihåg med dem är att strålning avtar alltid med avstånd och det är sant för alla ljuskällor vi pratar om. Eftersom små fluorescerande spirallampor är svagare, alltså man får inte lika höga värden från dem, så det är svårare att hitta "the sweet spot". Man kan överexponera djuren för UV-ljus och de kan få skador. Sätter man lampan alldeles för nära så kommer det definitivt ge alldeles för mycket UV-strålning. Däremot så kommer den avta väldigt snabbt med avståndet. Om man inte mäter så kan det vara svårt att veta precis hur man ska placera dem och det är lätt att man hamnar alldeles för nära eller alldeles för långt bort. De kraftigare UV-källorna, även om de ger ännu högre värden så har man ändå lite mera buffert, lite mer att jobba med förutsatt att man kan justera vilken höjd de hänger på i terrariet eller utanför terrariet.

Just de små flourescerande spirallamporna är ju rätt ökända av många anledningar...

Ja, de är väldigt omtvistade. Du tänker framförallt på ögonskador och hudskador?

Ja.

Grejen är att jag skulle tro att det är en rest från när den här lamptypen introducerades. Alltså vi pratar 15 år sedan eller något sånt där. Då var det åtminstone två tillverkare, jag kommer inte ihåg precis vilka det var, som hade produkter som gav UVB-strålning med väldigt korta våglängder och vissa lampor även gav UVC. Då såg man ganska ofta skador från de här lamporna. Det är längesedan nu och de lamporna drogs tillbaka. Den här typen av lampor är inte farligare än någon annan typ av UV-källa så länge man använder den på rätt sätt. Jag tror snarare att det är lättare att använda en sån här på fel sätt. Har du en kombinerad värme- och UV-lampa så känns det självklart att du inte får sätta den för nära. Om inte annat så kommer det bli för varmt. Sen finns de risker med sådana lampor också. Om du har klättrande djur kan de komma för nära och eftersom de inte avger någon värme så de kommer aldrig bli för varma. Så det kan bli för mycket UV-ljus för att de kommer för nära lampan, i det fallet är det snarare ett handhavandefel än att det är något fel på lampan. Jag har inte testat alla dom här lamporna, jag har aldrig personligen mätt precis var i UV-spektrumet de ligger. Jag har sett många som använder se här lamporna utan problem också så jag har svårt att tänka mig att det bara skulle vara den här lamptypen som är problemet.

I vissa fall (om lampan går sönder) så kanske det beror på att man har en armatur som inte passar. Jag tänker till exempel på att det kan vara för dålig ventilation i själva armaturen...Just den här lampan utvecklar ju inte särskilt mycket värme...Exo Terra har vid något tillfälle uttryck åsikten att belysning aldrig ska monteras vertikalt (så att ljuset kommer från sidan) i ett terrarium därför att reptilernas ögon är uppbyggda rent fysiologisk för ljus som kommer uppifrån. Är det så?

Ja, och det gäller framförallt UV-lampor. De ska alltid sitta så att de har strålar som går rakt uppifrån och ned på djuren, det är det absolut bästa. Vi ska inte ha uv-ljus som kommer från sidan, då är risken större för ögonskador. De allra flesta reptiler har någon form av...antingen ögonlock eller utskott ovanför ögonlocken om dom nu har ögonlock, eller ovanför ögonen som blir som en liten keps och den fungerar ju bara om strålningen kommer uppifrån. UV-källor bör alltid placeras så att ljuset kommer ovanifrån och det tycker jag gäller belysning överhuvudtaget. Återigen, vi ska försöka simulera solljus och solljuset kommer uppifrån. Jag föredrar lysrör framför sådana här lågenergilampor, om inte annat för att det behövs färre lysrör för att belysa ett större område. En annan sak som jag tycker att den typen av UV-källor är bra till, framförallt lysrör, det är för att ge en bakgrundsstrålning. Nu har vi nosat lite på skuggmetoden där vi primärt använder den här typen av UV-källor. Sen finns det en uppsjö olika, den här heter 10.0 till exempel och den här UVB 100...

Det är ett generellt problem för oss som ska försöka ge våra kunder råd gällande belysning. Alla tillverkare har sitt egna sätt ange hur mycket UVB lampan avger. Det är jättesvårt när vi får frågor i kundtjänsten...

Ska man vara riktigt krass så och bara titta på den utan några andra faktorer så bör man alltid mäta. Ska man mäta något och kunna använda det man får från mätningen så måste man ha referenser, för att annars kan man inte sätta det i relation till något. De referensvärden som finns för just UV-ljus till reptiler, åtminstone för dem där det finns lite mer än bara någon enstaka art så är det från den här artikeln som vi pratade om. De har använt en enhet som mäter UV-index eller UV-I. Den har en avancerad algoritm, den tittar både på spektrum, alltså var i UV-ljusspektrumet vi är. Ju kortare våglängder desto högre värden får vi. Det krävs alltså mindre för att få höga värden ifall vi pratar kortvågig UV-strålning alltså UVB och neråt (mot UVC) jämfört med UVA.

Den tar hänsyn till en större del av UV-spektrumet, och naturligtvis intensiteten alltså hur kraftig strålningen är. Det påverkar ju också. Jag tycker att ifall man ska mäta så är det UV-index vi ska använda oss av. Det är det lättaste och det är där vi har mycket referensvärden och det är det Fergusonzonerna är uppbyggda från. Då behöver man en UV-indexmätare.

Jag har en och använder den jättemycket och tycker att det är...Ifall man känner att det är kul med reptiler och gärna vill hålla på med det under lång tid så...dom kostar lite, runt 2500 kronor till 3000 kronor men det är definitivt en investering som är värd att göra. För att då kan du köpa en UV-källa och sedan mäter du och sedan så tittar du i dina referensvärden och du kanske har en bild av vad du vill uppnå och när du uppnått de värdena så spelar det ingen roll om det är en Solar Raptor 10.0 eller Arcadia 6%, Reptile UVB 100 eller vad du nu väljer att använda. Det är värdena som är det vikiga.

Man kan även tjäna tillbaka de pengarna inom en tidsperiod eftersom man vet precis när man behöver byta lampa, man behöver inte byta lampor i onödan så att säga. Vissa lampor kan man även sänka ner en liten bit för att komma upp igen i rätt UVB-nivå.

Precis, det är en väldigt bra investering och det är intressant att se, och ibland lite skrämmande att se hur mycket det kan skilja...Jag har mätt upp lampor, precis samma fabrikat, precis samma produkt men olika exemplar och så ger den ena 3 gånger mer än vad den andra gör när man startat upp dom och låtit dom gå i 6-8 timmar. Det brukar stå på lampan ungefär rekommenderade avstånd, den här till exempel, och det här är en av sakerna som gör det besvärligt. På det här Solar Raptor-lysröret som är ett bra UV-lysrör så står det hur mycket vi får angett på olika avstånd. Det är angett i mikrowatt per kvadratcentimeter...Och det är ju fint, men hur ska du kunna använda det till något? Då måste du ha referensvärden till vad du vill uppnå. Det går att hitta faktiskt för det är så man angav UV-strålning från början så det finns vissa arter där man gjort studier men de är ju väldigt få. Kör på Fergusonzoner, använd UVI-mätare och mät upp så du får de värden du vill ha.

Sen är det ju två olika typer av lysrör här, och då menar jag inte att det är olika tillverkare för det struntar jag lite högaktningsfullt i just idag utan det är två olika typer av teknik. Det ena är ett T8-lysrör. Det är ganska tjockt, bra mycket tjockare än mitt finger, till och med tjockare än min tumme. Det andra är ett T5-lysrör som är ungefär lika tjockt som mitt pekfinger. Vi behöver kanske inte gå in på precis hur de fungerar och så vidare men T8 är lite äldre, man behöver en glimtändare i armaturen. T5 behöver inga glimtändare och så är dom som sagt lite tunnare. En annan grej som skiljer dem åt och en av de stora orsakerna till att jag tycker att vi ska prioritera T5-lysrör är för att de flimrar mindre. Eller egentligen så flimrar de mycket snabbare än vad T8-lysrör gör. Vi kommer prata lite om hur man uppfattar ljus sedan också när vi tittar på olika färgade lampor. Det handlar om hur många bilder per sekund våra ögon kan ta in så ifall det korrelerar lite grann med hur fort lysröret flimret så kan man faktiskt...Även om vi inte tycker att de här lysrören flimrar så hade kanske ett djur kunnat se det. Då är det bättre att vi går upp i frekvens.

Det är väl det som anges i hertz på en lampa?

Just det. Det var lite om de fluorescerande UV-källorna. Vi kommer tillbaka sen till hur man kan använda dem rent praktiskt. Den här skuggmetoden som vi pratade om då använder man sådana här lysrör för att få UV-ljus och sedan så använder man beroende på vilken art det är, och i många fall så är det klokt att använda någon form av värmelampa som man kan dimra upp och ner för att den temperaturen man vill ha i terrariet. Om vi sedan pratar om djur som ligger i Fergusonzon 3 eller 4 och jag använder det personligen till djur i Fergusonzon 2, förutsatt att man har tillräckligt stort terrarium. Då är vi inne på kombinerade värme- och UV-lampor. Vi har två stycken olika här och det är som sagt lite olika teknik. Det här ärt en så kallad mercury vapor-lampa (MVL). Alltså en kvicksilvergas- eller kvicksilverångslampa som ger både UV-ljus och värme. De ger väldigt mycket UV-ljus om man kommer nära dem. Sen har man som sagt lite mer att spela på. Det är klokt att mäta dem. Tanken är att de ska sitta över en faktisk solplats och användas till djur som solar aktivt i någon utsträckning. Har man ett tillräckligt stort terrarium och kan placera dem på ett smart sätt så är det alltid bättre att ha en större och kraftigare lampa på ett större avstånd än att ha en mindre och svagare lampa på ett mindre avstånd. Dels för att du får ett större belyst område. Om man mäter, oavsett vilken ljuskälla vi pratar om, så får vi en punkt i mitten av ljuskäglan där strålningen är som allra högst. Det ser man om man har en UV-mätare. Ställer du den rakt under så får du ett värde, flyttar du den bara en halv centimeter så får du ett mycket lägre värde. Sen hur mycket, men du kommer se skillnad. Då kan du skapa en UV-gradient på solplatsen. Just det här med gradienter, det är jättemycket det man ska jobba med när man jobbar med reptiler. En gradient går ju från ett värde till ett annat värde. Vi vill att de ska kunna gå från nästan inget UV-ljus till, om det är en Skäggagam, väldigt väldigt mycket UV-ljus. Har man någon av de arter som ligger i en lägre Fergusonzon så vill man gå från nästan inget UV-ljus till lite mer UV-ljus men inte så mycket mer än så. På samma sätt som vi vill gå från en temperatur till en högre temperatur någon annanstans. Vi ska ge dem valmöjlighet.

Återigen, de är väldigt påverkade av sin omgivning för det som de gör i naturen är att de lever i sådana miljöer, eller har anpassat sig till sådana miljöer att de kan reglera hur mycket UV-ljus de utsätts för, hur mycket värme de utsätts för, hur mycket fukt utsätts de för. För att göra det måste de ha valmöjligheter. Det är då man börjar se riktiga naturliga beteenden och får ett djur som fungerar optimalt.

Man brukar väl också säga att ljuskäglan ska täcka hela djurets kropp?

Ja, precis. Det är väldigt väldigt viktigt, framförallt för uppvärmning. Har man ett väldigt stort djur så behöver du en väldigt stor värmeplats. Målet ska alltid vara att hela djuret, eller alla djur ifall man har flera, ska kunna ligga under ljuskäglan på värmeplatsen med hela kroppen. Det är inte bara en bit av djuret som ska vara belyst för då ligger de där och får inte den här kärntemperaturen utan blir jättevarma på till exempel huvudet men kroppen är fortfarande kall. Har du en orm på tre meter så måste du inte ha en tre meter lång värmeplats men då får man tänka ifall den skulle ligga ihopringlad så att den åtminstone har möjlighet att rymmas med hela kroppen. Tittar man på stora landsköldpaddor så är det även viktigt att tänka på att de är höga. En Leopardsköldpadda kan ju bli några decimeter hög och jag kan säga att rent UV- och temperaturindexmässigt så kommer det vara jätteskillnad på om du mäter uppe på toppen när de faktiskt ligger på värmeplatsen jämfört med om du mäter nere på marken.

Nästa lampa är en, åtminstone i reptilvärlden lite nyare teknik, det som i Sverige kallas för HID-lampa. Skillnaden mellan mercury vapor och HID är att HID behöver en ballast men vi ska inte gå in så mycket på det. Om vi bara tittar på vad vi får ut av de här lamporna så är det två bra tekniker i allra högsta grad. Det som får mig att i nästan alla lägen prioritera en sådan här HID-lampa är att de ger väldigt mycket mer synligt ljus. Det blir ljusare på solplatsen helt enkelt. I de fall man använder "sun beam method" (solstrålemetoden) så är det bäst att kombinera HID-lampa med en värmelampa och i resten av terrariet så har man allmänbelysning och ett ett UV-lysrör. Då är tanken att på solplatsen där ska det vara kraftigast UV-strålning, riktigt mycket. Man får mäta och ligga i nivå med den Fergusonzon djuren kommer från. Men jämfört med djur från Fergusonzon 1 så är det riktigt mycket UV-strålning. Sen vill vi ju ha vår gradient så det ska inte bli så att det är jättemycket på solplatsen och inget i resten av terrariet. Återigen, nu pratar vi om optimala förhållanden om man verkligen ska försöka göra det så bra som möjligt. Då är det bäst att ha ett UV-lysrör, åtminstone ett, som täcker det mesta av resten av terrariet. Sen kan du inreda det så att djuret kan helt komma undan UV-strålning, men så att det inte blir helt "på" eller "av". En svagare bakgrundsstrålning i resten av terrariet i kombination med den kraftiga sollampan så att säga.

Fortsätt till Från UV till IR del 3: Allmänbelysning för terrarium

Din kundvagn(0 artiklar)

Kundvagnen är tom
Totalt: 0 kr
Till kassan