🎃 Kolla in våra läskiga höst-erbjudanden! 🕸️ Kolla in våra läskiga höst-erbjudanden! 👻
Två gråsuggor på löv

Gråsuggor (Oniscidea) - Skötsel och fakta

Detta är ett skötselråd för gråsuggor (oniscidea), skrivet av reptilveterinären Jesper Agner Arnö.

Gråsuggor - Inledning

Gråsuggor är små kräftdjur i ordningen Isopoda. Det finns över 10000 arter isopoder runt om i världen, och ungefär hälften av arterna är helt akvatiska (de flesta av dessa är marina arter, de lever alltså i saltvatten). Underordningen Oniscidea utgörs av de landlevande grupper som vi kallar gråsuggor. Taxonomin är inte helt utredd, men det finns runt 4000 erkända arter, och förmodligen ännu fler som ännu inte är validerade.

Gråsuggor är små djur, som regel mellan 1,5 mm till 30 mm som fullvuxna, och det finns gråsuggor i de flesta olika typer av miljöer över hela världen. De flesta gråsuggor är nattaktiva och marklevande så kallade detritusätare, dvs. de lever primärt av dött organiskt material, framför allt förmultnande växtdelar men de äter även dött animaliskt material.

Det finns idag ett stort antal olika arter av gråsuggor som kontinuerligt föds upp i fångenskap. Gråsuggor kan hållas både som primära ”husdjur”, som rengöringshjälp i terrarium, eller som foderdjur.

Gråsuggor - Anatomi och livscykel

Hos gråsuggor delar man in den segmenterade kroppen i tre primära regioner – huvud, pereon och pleon. På ovansidan av huvudet, som utgör det främsta segmentet av kroppen, sitter ögonen (antal och form varierar mellan olika arter), och två långa antenner. Isopoder har egentligen två par (alltså totalt fyra st.) antenner, men det ena paret har mer eller mindre tillbakabildats hos de landlevande gråsuggorna. På undersidan av huvudet sitter munnen. Liksom många andra kräftdjur har gråsuggor ett ombildat främsta benpar som fungerar som extra mundelar (maxillipeder).

De nästkommande 7 kroppssegmenten utgör pereon, och under varje segment sitter det ett benpar (pereopoder). Gråsuggor har alltså 14 st ben! Den bakersta delen av kroppen (pleon) slutar som regel i två svansliknande utskott/spröt (uropoder). På undersidan av pleon sitter andningsorganen. Akvatiska isopoder har naturligtvis gälar, men de flesta landlevande gråsuggor har istället vidareutvecklade gälar som fungerar som lungor, och kan ta upp syre direkt från luften.

Gråsuggor, liksom andra leddjur, ömsar regelbundet sin cuticula (det yttersta lagret, deras ”hud”), men till skillnad från de flesta andra leddjur ömsar gråsuggor i två omgångar. När man, som leddjur, just har ömsat sin cuticula är hela kroppen, inklusive benen, mjuk. Det innebär att man är sårbar och inte kan röra sig som vanligt. Gråsuggor ömsar först ena delen av kroppen (framända eller bakända) och medan den nyömsade delen hårdnar kan de fortfarande använda de oömsade benparen, och därmed fortfarande röra sig som vanligt. När den nyömsade delen av kroppen har hårdnat ömsar de sedan den kvarvarande delen.

En del gråsuggsarter förökar sig genom partenogenes – alltså genom s.k. ”jungfrufödsel”, utan hanar, men de flesta arter parar sig för att producera ungar. Vid parning överför hanen ett spermiepaket (spermatofor) till honan, som hon sedan använder till att befrukta sina ägg. Äggen sitter i en speciell äggkammare (marsupium) på undersidan av pleon tills de kläcks. Inkubationstiden varierar beroende på art och temperatur, men ligger som regel mellan tre veckor och tre månader.

Gråsuggor växer generellt långsammare, och har en lägre reproduktionstakt jämfört med till exempel kackerlackor, men antal ägg per kull och antal kullar per år varierar stort mellan olika arter (från en kull per år med upp emot 100 ungar per kull, till i stort sett kontinuerlig reproduktion med ca 5 ungar per kull etc.). De nyfödda ungarna är som regel mycket små, och tydligt ljusare än de vuxna. Ungarna genomgår ett antal ömsningar innan de blir vuxna och själva kan börja föröka sig. Tiden från födseln till vuxet stadie varierar även den, men är som regel mellan tre och nio månader. De vuxna djuren kan leva, och reproducera sig i flera år (ca 2–3 år för de flesta arter). Temperatur, fodertyp och tillgång, samt dygnslängd kan påverka reproduktionsvilja och takt.

Exotiska gråsuggor som är svarta med gula prickar

Gråsuggor - Terrarium och skötsel

Vi rekommenderar ett terrarium, eller liknande behållare på minst 20x20x20 cm (LxBxH) till dina gråsuggor. Ska du hålla stora kolonier bör du naturligtvis ta detta med i beräkningen och välja ett större terrarium/behållare. Inred terrariet med ett ordentligt lager bottensubstrat som kan hålla fukt (t.ex. en blandning av jord/sand/kokosfiber eller liknande), täckt av ett lager med mossa/gamla löv/barkbitar. Gråsuggorna kommer oftast att spendera dagarna i den fuktiga miljön på undersidan av till exempel platta barkbitar eller platta stenar, så se till att erbjuda denna typ av gömställen. Det går som regel utmärkt att ha levande växter i terrariet, förutsatt att man har tillräckligt med belysning, gråsuggor ger sig sällan på andra levande organismer. Blad som dör och vissnar kommer dock att ätas upp. Har man inga levande växter hos sina gråsuggor bör man åtminstone sträva efter en tydlig skillnad på natt och dag om man vill få dem att föröka sig.

Gråsuggor är generellt känsliga för uttorkning - fukta terrariet regelbundet (dagligen till några gånger i veckan beroende på terrariemiljö). Det bör alltid finnas fuktiga gömställen i terrariet, men det får inte bli blött. De flesta arter gråsuggor behöver ingen vattenskål då de, till skillnad från de flesta andra djur, kan ta upp vatten direkt ur luften. Detta förutsätter naturligtvis att det finns gömställen med tillräckligt hög luftfuktighet. Generellt mår de flesta gråsuggor bra vid temperaturer mellan 22oC och 25oC.

Gråsuggor lever, som tidigare nämnts, primärt av förmultnande växtdelar och alla arter bör som regel alltid erbjudas konstant tillgång på förmultnande löv, lavar, mossor, bark, gamla grenar och liknande. Detta plockas enklast ute i naturen, men vissa produkter kan köpas i t.ex. akvarie/terrariebutiker. Plockar man utifrån bör man tänka på var man plockar materialet, undvik vägkanter, odlingsmarker där det besprutas osv. Man får även räkna med att man kan få med andra småkryp utifrån, inklusive andra gråsuggor. Vill man helt undvika risken för att svenska gråsuggor och andra kryp utkonkurrerar, och/eller förökar sig med de gråsuggor man håller kan man torka, eller värmebehandla det man plockat innan man lägger ner det till sina gråsuggor. Utöver förmultnande växtlighet kan gråsuggorna matas med de flesta typer av obesprutade frukt och grönsaker vi människor äter, även skal och andra rester som vi i vanliga fall slänger. Man kan även ge olika typer av pellets till andra växtätande djur. Erbjud animaliskt protein regelbundet, i form av t.ex. torkade insekter/kräftdur/fisk, fiskmat, katt- och hundmat etc.

Tänk på att gammal mat snabbt möglar i de fuktiga miljöerna vi håller gråsuggorna i, och att de även kan dra till sig bananflugor och andra oönskade smådjur. Byt därför ut ouppäten mat regelbundet och lägg inte i mer mat än nödvändigt.

Gråsuggor innehåller relativt stora mängder calcium, vilket gör dem till en bra komponent i kosten till t.ex. ”insektsätande” reptiler och amfibier. Man kan med fördel lägga i mindre bitar av sepiaskal till gråsuggorna för att säkra deras calciumbehov.

Artspecifika kommentarer för utvalda arter gråsuggor:
Art Storlek Temp Fuktkrav* Övrigt
Armadillidium gestroi 2 cm 21-24°C 1/3 Behöver mycket utrymme.
Armadillidium pallasii 1.8 cm 18-26°C 1/3
Armadillidium peraccae 2 cm 18-25°C 1/3
Armadillidium vulgare 1.8 cm 18-24°C 1/3
Armadillo officinalis 2 cm 18-24°C 1/3 Älskar färsk mossa. Behöver mycket utrymme. Har ett väsande försvarsläte.
Porcellio laevis 2.3 cm 18-26°C 1/4 Behöver protein.
Porcellio hoffmannseggi 4 cm 20-26°C Fuktigt hörn Behöver protein, god ventilation och mycket utrymme (territoriella).
Porcellio magnificus 3.3 cm 22-26°C Fuktigt hörn Behöver protein, god ventilation och mycket utrymme (territoriella).
Porcellio scaber 1.8 cm 18-23°C 1/2
Cylisticus convexus 1-1.5 cm 15-28°C Konstant fukt Gärna kalkrikt substrat. Konstant fukt med torrare hörn.
Porcellionides pruinosus 1.2 cm 23-26°C Fuktigt substrat Behöver protein, samt fuktigt substrat med något torrare områden.
Trichorhina tomentosa 0.5 cm 18-30°C Fuktigt Fossoriell (grävande) art, bör ha djupare och fuktigt substrat.
* Anger ungefär hur stor del av terrariets bottenyta som bör hållas fuktigare
EarthMix bottensubstrat från Arcadia

Vidare läsning om gråsuggor:

McMonigle Orin (2019);”Isopod zoology”, Coachwhip publications

McMonigle Orin (2013);”Pillbugs and other isopods”, Coachwhip publications


↓ Följ oss på sociala medier ↓

Youtube logga Facebook logga Instagram logga TikTok logga

Din kundvagn(0 artiklar)

Kundvagnen är tom
Totalt: 0 kr
Till kassan