Anatomi och livscykel
Hos gråsuggor delar man in den segmenterade kroppen i tre primära regioner – huvud, pereon och pleon. På ovansidan av huvudet, som utgör det främsta segmentet av kroppen, sitter ögonen (antal och form varierar mellan olika arter), och två långa antenner. Isopoder har egentligen två par (alltså totalt fyra st.) antenner, men det ena paret har mer eller mindre tillbakabildats hos de landlevande gråsuggorna. På undersidan av huvudet sitter munnen. Liksom många andra kräftdjur har gråsuggor ett ombildat främsta benpar som fungerar som extra mundelar (maxillipeder).
De nästkommande 7 kroppssegmenten utgör pereon, och under varje segment sitter det ett benpar (pereopoder). Gråsuggor har alltså 14 st ben! Den bakersta delen av kroppen (pleon) slutar som regel i två svansliknande utskott/spröt (uropoder). På undersidan av pleon sitter andningsorganen. Akvatiska isopoder har naturligtvis gälar, men de flesta landlevande gråsuggor har istället vidareutvecklade gälar som fungerar som lungor, och kan ta upp syre direkt från luften.
Gråsuggor, liksom andra leddjur, ömsar regelbundet sin cuticula (det yttersta lagret, deras ”hud”), men till skillnad från de flesta andra leddjur ömsar gråsuggor i två omgångar. När man, som leddjur, just har ömsat sin cuticula är hela kroppen, inklusive benen, mjuk. Det innebär att man är sårbar och inte kan röra sig som vanligt. Gråsuggor ömsar först ena delen av kroppen (framända eller bakända) och medan den nyömsade delen hårdnar kan de fortfarande använda de oömsade benparen, och därmed fortfarande röra sig som vanligt. När den nyömsade delen av kroppen har hårdnat ömsar de sedan den kvarvarande delen.
En del gråsuggsarter förökar sig genom partenogenes – alltså genom s.k. ”jungfrufödsel”, utan hanar, men de flesta arter parar sig för att producera ungar. Vid parning överför hanen ett spermiepaket (spermatofor) till honan, som hon sedan använder till att befrukta sina ägg. Äggen sitter i en speciell äggkammare (marsupium) på undersidan av pleon tills de kläcks. Inkubationstiden varierar beroende på art och temperatur, men ligger som regel mellan tre veckor och tre månader.
Gråsuggor växer generellt långsammare, och har en lägre reproduktionstakt jämfört med till exempel kackerlackor, men antal ägg per kull och antal kullar per år varierar stort mellan olika arter (från en kull per år med upp emot 100 ungar per kull, till i stort sett kontinuerlig reproduktion med ca 5 ungar per kull etc.). De nyfödda ungarna är som regel mycket små, och tydligt ljusare än de vuxna. Ungarna genomgår ett antal ömsningar innan de blir vuxna och själva kan börja föröka sig. Tiden från födseln till vuxet stadie varierar även den, men är som regel mellan tre och nio månader. De vuxna djuren kan leva, och reproducera sig i flera år (ca 2–3 år för de flesta arter). Temperatur, fodertyp och tillgång, samt dygnslängd kan påverka reproduktionsvilja och takt.