Stäng
  • Kundservice i världsklass!
  • Fraktfritt från 695 kr*
Startsida  Guider, videor och tips  Akvarietips  Introduktion till koldioxidinjektion - Co2

Hur fungerar koldioxidinjektion - CO2?

Förutom ljus och näring är koldioxid, som används i växternas fotosyntes, en mycket viktig komponent. Med koldioxid och vatten kan växterna skapa glukos genom att använda energin som finns i ljuset. Glukos är en sockerart som växterna använder som energikälla och det är en byggsten i exempelvis cellulosa som växternas cellväggar till största del består av. Utan tillgång till koldioxid kan fotosyntes helt enkelt inte ske och det är med andra ord den faktor i ett akvarium som till största del begränsar akvarieväxternas tillväxt.

För att fotosyntesen ska fungera optimalt behöver akvarieväxter även makro- och mikronäringsämnen och de tillsätter man med olika typer av växtnäring som du hittar i handeln.

Vad är koldioxid?

Koldioxid är en gas som saknar både färg och lukt. Det är en mycket vanlig atmosfärisk molekyl som består av två syreatomer och en kolatom. Koldioxid en naturligt förekommande växthusgas och den har en mycket viktig roll i jordens kolcykel. Den används inom livsmedelsindustrin, kolsyresättning, i brandsläckare och har även medicinska tillämpningar då det är en inert gas, d.v.s. inte är benägen att reagera kemiskt med sin omgivning.

Hur vet jag om CO2 är bra för mitt akvarium?

Enkelt uttryckt är ett tillskott av koldioxid i akvariet bra för de allra flesta akvarium med levande växter. Ifall det inte finns levande växter i akvariet, exempelvis om du har Malawiciklider i ett akvarium som imiterar en stenbiotop, så behövs inte ett tillskott av koldioxid. Även växter som inte kräver höga halter av koldioxid men överlever i ett akvarium med endast tillgång till växtnäring och belysning mår märkbart bättre när koldioxidutrustning kopplas på.

Eftersom välmående växter har en rad positiva egenskaper rent generellt i ett akvarium finns det flera indirekta fördelar med CO2. Växter höjer syrenivån i akvariet vilket inte bara är bra för fiskarna utan även för de nitrifikationsbakterier som reducerar de skadliga ämnen som bildas av fiskarnas avfall och överblivet foder. God tillgång till syre, korrekt utförd växtnäring och balanserad belysning kan även förebygga tillväxt av alger.

En stor växtmassa är fördelaktigt för flera olika arter som kräver gömställen för att trivas, eller för de typer av fiskar som använder växter i fortplantningsprocessen.

Co2 - koldioxid för akvarium

Vilken typ av utrustning krävs?

Det finns enkel utrustning och gör-det-själv-lösningar, men CO2 i gasflaska komplett med ett elektronisk system för av- och påstängning ger ett säkert system med enkelt underhåll.

Gasflaska

Gasflaskor kommer i olika storlekar. De man köper för akvariebruk brukar innehålla mellan 500 g och 2 kg, men det finns större. Beroende på hur mycket CO2 du använder och vem man frågar så räcker en flaska med 500 gram koldioxid ungefär 280 dagar. JBL tillhandahåller följande uträkning:

“En bubbla innehåller ca. 0,125 mg CO2, vilket motsvarar 4 miljoner bubblor för en 500 g cylinder. Vid en förbrukning av 10 bubblor per minut (600 bubblor per timme) motsvarar detta 6667 timmar, vilket i sin tur motsvarar cirka 277 dagar eller något längre än 9 månader med en oförändrad CO2-försörjning.”

Uträkningen ska endast ses som en indikation på och inte en garanti för hur länge en gasflaska kan tänkas räcka. Andra uppgifter antyder att en flaska på 2 kg som försörjer ett akvarium på 150 liter räcker ca 2 år. Observera att en gasflaska ska alltid förvaras stående för att minska risken för läckage.

Regulator

På en regulator anger ena klockan trycket i gasflaskan och den andra visar hur mycket koldioxid som avges, det vill säga arbetstrycket. En regulator behövs, för att som namnet antyder, reglera mängden koldioxid som kommer ur gasflaskan. Vredet som sitter på regulatorn används endast som grovinställning av arbetstrycket då den inte är tillräckligt exakt för akvariebruk. Ett korrekt arbetstryck ligger runt 30-40 psi (beroende bland annat på vilken typ av diffusor som används). Ett högre tryck än så kan till exempel göra så att göra så att diffusorn lossnar från slangen.

En tvåstegsregulator avger ett jämnt flöde av koldioxid genom hela tubens livslängd. Med en enstegsregulator är det större risk för s.k “tank dump”. Det betyder att när trycket i gasflaskan sjunker till en viss nivå så kan inte regulatorn reglera trycket och all resterande koldioxid åker direkt ut i akvariet, vilket tyvärr ofta innebär att alla fiskar dör.

Regulatorn skruvas fast på tuben när båda är rumstempererade. Ifall någon av komponenterna exempelvis är väldigt kall efter en lång transport vintertid, eller kanske stått i solen innan montering, kan metallen dra ihop sig eller expandera och läckage kommer uppstå när temperaturen jämnar ut sig.

Solenoid - magnetventil

På regulatorn kan man fästa en s.k solenoid eller magnetventil som de även kallas. I kombination med en timer tillåter den att man stänger av tillförseln av koldioxid under natten. Växterna tillgodogör sig inte koldioxid under natten eftersom ingen fotosyntes sker i mörker. Således riskerar koncentrationen av koldioxid att öka vilket i sin tur sänker pH-värdet. Lågt pH kan påverka fiskarnas hälsa negativt på flera olika sätt. Dessutom så sparar man en hel del pengar naturligtvis genom att inte förbruka koldioxiden när den inte behövs!

En metod som vissa använder är att starta Co2-systemet en timme innan akvariebelysningen tänds och stänga av systemet en timme innan belysningen släcks. På så sätt finns koldioxid tillgänglig i tillräcklig koncentration direkt när fotosyntesen startar, och plantorna hinner förbruka den mesta koldioxiden innan belysningen släcks.

Nålventil

En av de sista komponenterna av de som man fäster på regulatorn är nålventilen. Den fungerar som fininställning och reducerar arbetstrycket till en nivå som lämpar sig för akvarier, vilket inte mäts i bar eller PSI utan “bubblor per sekund”.

För att få en visuell indikation hur mycket koldioxid som kommer ur nålventilen kan man använda sig av en så kallad bubbelräknare. En bubbelräknare är en upprätt behållare som är delvis fylld med vatten. När gasen når behållaren uppstår en bubbla som stiger uppåt vilket ger ett observerbart mått på flödet av gas. En riktlinje är att det ska komma 10 bubblor per minut per 100 liter akvarium. Det finns mer exakta och bättre sätt att mäta koncentrationen av koldioxid i akvarievatten, men mer om det senare.

Backventil

Ifall gasflaskan är placerad under akvariet och din diffusor inte har en inbyggd backventil, rekommenderar vi att du använder en separat backventil. Den fäster du på den slang som går från nålventilen och till akvariet. Sätt backventilen så nära vattenytan du kan. Ifall det kommer vatten i slangen så måste koldioxiden trycka ut allt vatten i slangen innan den når akvarievattnet vilket kan ta lång tid med tanke på att trycket i slangen är förhållandevis lågt.

Diffusor

För att koldioxiden ska lösa sig i akvarievattnet på ett effektivt sätt behöver man något som finfördelar gasen och slår sönder bubblorna, och det finns några olika sätt att göra detta på.

Det enklaste sättet är att sätta en diffusor direkt i akvariet. Dessa har ett membran eller är gjorda av ett poröst material som gör att koldioxiden sprids på ett sätt som liknar en vanlig syresten. Hur väl detta fungerar beror till stor del på placeringen av diffusorn och vattnets cirkulation. En diffusor som släpper ut koldioxiden rakt upp så att bubblorna åker direkt upp till ytan kommer inte att vara effektiv.

Något som vissa anser vara en nackdel med en diffusor i akvariet är att akvarievattnet kan bli “grumligt” på grund av att den typen av diffusor inte löser upp koldioxiden på det mest effektiva sättet. Det finns dock de som hävdar att det är positivt för växterna ifall det finns små bubblor av koldioxid som träffar växternas blad.

Ett valmöjlighet för er som vill ha så lite utrustning som möjligt i akvariet är att koppla en diffusor på intaget till ytterfiltret eller påhängsfiltret. På så sätt är koldioxiden redan upplöst när det når akvarievattnet vilket minskar problem med dimma, och när man gömt utrustningen ger hela akvariet ett “cleanare” intryck.

Ett annat alternativet är att koppla en så kallad “atomizer” på utblåset från ytterfiltret. De ger en väldigt fin fördelning av koldioxiden, ibland nästan som en “dimma”. Detta är ett kostnadseffektivt sätt som är mycket populärt, men kräver ett något högre arbetstryck från regulatorn.

Det effektivaste sättet att lösa koldioxid i akvarievatten är att använda sig av en reaktor. En sådan är konstruerad så att (i princip) all koldioxid är upplöst i vattnet innan det åker vidare till akvariet. De kan också användas tillsammans med biobollar för att öka effektiviteten. De är det dyraste alternativet i inköp, de är stora och kräver ett ytterfilter.

Vilket alternativ som passar bäst för dig beror på storleken på ditt akvarium, vilken typ av filtrering du har och hur många växter som finns. För ett mindre akvarium med innerfilter gör en enkel diffusor oftast jobbet, men har du ett ytterfilter eller påhängsfilter är den mest prisvärda lösningen att sätta en diffusor/atomizer på på utblåset.

Starta systemet

Beroende på vilken typ av utrustning du har går det till ungefär så här att koppla ihop alla komponenter.

  1. Börja med att fästa regulatorn med tillhörande magnetventil och nålfilter på gasflaskan. Skruva fast den ordentligt med inte allt för hårt. Börja med fingrarna och avsluta med en fast nyckel eller skiftnyckel.
  2. Sätt i kontakten till magnetventilen. Om du har en bubbelräknare kan du montera även den.
  3. Öppna vredet på regulatorn så att det är helt löst och öppna även nålfiltret.
  4. Öppna gasflaskan genom att vrida på kranen ett varv. Du ska nu se att den visaren i klockan på regulatorn som anger flaskans tryck har rört på sig.
  5. Vrid/stäng vredet på regulatorn tills du ser att det bubblar i bubbelräknare. Stäng då nålfiltret helt.
  6. Fortsätt att stänga vredet på regulatorn så att arbetstrycket ökar till ca 30 - 40 psi.

Sedan kopplar du bara en slang från bubbelräknaren till en backventil och en slang från backventilen till diffusorn. Diffusorn fäster du sedan på akvariets insida. Sedan öppnar du nålfiltret så mycket som behövs för att det ska bildas 10 bubblor per minut (eller 1 bubbla var 6:e sekund). Voilà!

Hur mycket är lagom?

Ifall det behövs ökas mängden CO2 försiktigt i små steg. Gör små förändringar och låt systemet anpassa sig innan du ändrar igen. Gör en liten förändring om dagen istället för varje timme. Ett tidigt tecken på att du tillsätter för mycker koldioxid är ifall tidigare aktiva fiskar verkar slöa, kanske spenderar med tid på botten och inte är lika aktiva som tidigare vid matning. Fiskar kan börja leta sig uppåt i akvariet eller mot platser som har ett högre vattenflöde.

Om snäckor och räkor verkar försöka ta sig ur vattnet eller fiskarna står vid ytan och flämtar måste du vidta åtgärder direkt, exempelvis genom att öka ytvattenrörelsen kraftigt för att “vädra bort” koldioxid eller genom att utföra ett större vattenbyte.

Ett riktvärde för koncentrationen av CO2 ligger på 20-25 ppm. Det finns olika metoder för att mäta detta. Den ena går ut på att mäta pH och KH och genom att använda en tabell hitta rätt balans. Metoden går i korthet ut på att mäta de båda värdena utan CO2-injektion och sedan tillsätta CO2 tills pH sjunkit med 1. Förutsatt att alla mätverktyg gett korrekta värden bör koncentrationen då ligga på ca 30 ppm, vilket är ofarligt för de flesta fiskar (var försiktig med Discus!).

KH pH
  6,3 6,4 6,5 6,6 6,7 6,8 6,9 7 7,1 7,2 7,3 7,4 7,5
2 32 25 20 16 13 10 8 6 5 4 3 3 2
3 48 38 30 24 19 15 12 10 8 6 5 4 3
4 64 51 40 32 25 20 16 13 10 8 6 5 4
5 80 63 50 40 32 25 20 16 13 10 8 6 5
6 96 76 60 48 38 30 24 19 15 12 10 8 6
7 111 89 70 56 44 35 28 22 18 14 11 9 7
8 127 101 80 64 51 40 32 25 20 16 13 10 8
9 143 114 90 72 57 45 36 29 23 18 14 11 9
10 159 126 100 80 63 50 40 32 25 20 16 13 10
11 175 139 111 88 70 55 44 35 28 22 18 14 11
12 191 152 121 96 76 60 48 38 30 24 19 15 12
13 207 164 131 104 82 65 52 41 33 26 21 16 13
14 223 177 141 112 89 70 56 44 35 20 22 18 14
Källa: dennerle.com

Ett enklare sätt är att använda sig av ett färdigt CO2-test från till exempel Tetra eller JBL. Inom kort kommer du förhoppningsvis att märka att dina växter ger ifrån sig små bubblor av syre. Det betyder att kombinationen av ljus, koldioxid och näringsämnen gör att fotosyntesen sker i sådan takt att du ser syret lämna bladen!

Hoppas att denna introduktion till koldioxidinjektion i akvarium gett dig tillräckligt med information för att våga prova! Det är inte så komplicerat som det verkar att komma igång.

Din kundvagn(0 artiklar)

Kundvagnen är tom
Totalt: 0 kr
Till kassan