Stäng
  • Kundservice i världsklass!
  • Fraktfritt från 695 kr*
Startsida  Guider, videor och tips  Akvarietips  Guide till belysning för akvarium och terrarium

Guide till belysning för akvarium och terrarium

Att hitta rätt belysning till akvarium och terrarium är inte helt enkelt. Båda områdena har sina egna utmaningar men några generella belysningstermer kan vara bra att ha koll på, särskilt ifall man letar belysning som ska vara bra för växter och djur.

Ljusspektrum

synligt ljus spektrum

Ett ljusspektrum är i detta sammanhang en visualisering av de våglängder som en ljuskälla avger. Våglängderna i ljusspektrat påverkar människor, växter och djur på olika sätt. När det kommer till belysning för akvarium så är det uteslutande det synliga ljuset som är viktigt oavsett om vi pratar om belysning för akvarium med eller utan levande växter.

Den del av ljusspektrat som växter utnyttjar i fotosyntesen kallas PAR, som står för “Photosynthetically Active Radiation”. Det omfattar våglängder mellan 400 - 700 nanometer och motsvaras i princip av det synliga spektrat. Rent generellt kan man säga att när man tittar på ljusspektrat hos en växtbelysning så vill man se toppar vid ungefär 440 nm, vilket gör växter korta och kompakta, samt vid 660 nm vilket ger ett mer utsträckt växtsätt.

För att göra det hela mätbart så kan man med olika metoder se hur många fotoner inom detta spann som träffar en yta inom en given tidsram vilket benämns “Photosynthetic Photon Flux Density” (PPFD). Hur stor PPFD en ljuskälla kan prestera mäts i mikromol per kvadratmeter och sekund (µmol/m²/s) vilket är det bästa (eller åtminstone mest praktiska) sättet att mäta en växtbelysnings effektivitet på. Tyvärr så är det för tillfället få tillverkare av akvariebelysning som tillhandahåller värdet på förpackningen.

Ibland ser man även förkortningen PUR som står för “Photosynthetically Usable Radiation” vilket är ett ännu mer granulärt sätt att mäta skillnader mellan hur olika växtarter tillgodogör sig olika delar av ljusspektrat.

Vad gäller terrarium så är de osynliga delarna av ljusspektrat ofta livsnödvändiga för de djur man håller. UVB är viktigt bland annat för att undvika bristsjukdomen MBD som drabbar reptiler, UVA behövs bland annat för att de ska uppfatta sin omvärld på ett korrekt sätt och IR-strålning (framförallt IRA och IRB) behövs för bland annat för deras ektotermala reglering.

Ljusspektrat visas ofta som en graf vars x-axel (den horisontella) anger ljusets våglängd i nanometer. Y-axeln (den vertikala) anger i allmänhet intensiteten i andelar eller procent.

Watt

Watt är en enhet som anger hur mycket energi som krävs för att en armatur ska fungera eller hur mycket energi som förbrukas när den är i drift. Det är med andra ord inte ett mått på hur stort ljusflödet är från en ljuskälla och enheten säger heller inget om ljusets beskaffenhet. Ett tydligt exempel på detta är att ljusflödet från en LED på 10 watt är ungefär lika stort som ljusflödet från en traditionell glödlampa på 75 watt.

Det är således ett föråldrat förhållningssätt att i ett planterat akvarium beräkna hur mycket ljus som växterna kräver i watt per liter.

Olika ljuskällor avger olika andelar av den förbrukade energin som synligt ljus eller värme. Oftast säger man att en lampa med stor verkningsgrad, det vill säga med en effektiv omvandling av strömförbrukningen till synligt ljus, är mer effektiv. I de flesta fall är värmen som avges oönskad, till exempel så är det vanligt att ett akvarium blir för varmt på sommaren och då vill man ha en armatur som avger så lite värme som möjligt men samtidigt har ett stort ljusflöde. I andra fall går det att utnyttja ineffektiviteten. En halogenlampa fungerar till exempel utmärkt som kompletterande värmekälla till reptiler.


Färgtemperatur

färgtemperatur belysningFärgtemperatur mäts i enheten Kelvin (K) och är enkelt uttryckt ett mått på hur varmt eller kallt ljuset från en viss ljuskälla upplevs för det mänskliga ögat. Hur ljusspektrat ser ut behöver inte alltid vara en direkt återspegling av färgtemperaturen då olika färgtemperaturer kan uppnås genom att blanda ljus med olika färger. Det är till exempel vanligt att kombinera lysrör med olika karaktär för att på så sätt få fördelar från båda ljuskällorna, eller att en LED-belysning har en kombination av vita dioder och RGB-dioder.

ljusspektrum kelvin

Ett vitt neutralt ljus som varken drar åt det blåa eller gula hållet har en färgtemperatur på ca 5500°K. Så kallad “dagsljusbelysning” (oavsett teknik) har i allmänhet en färgtemperatur på ca 6500°K, vilket kan jämföras med traditionella glödlampor som ligger på ca 2700°K. LED-belysningar har inte någon färgtemperatur som kan härledas till tillverkningssättet eller tekniken i sig. Hos en glödlampa är det glödtråden, den gasfyllda glaskupan och glaset i sig som ger både färgspektrum och färgtemperatur. Däremot så är många LED-armaturer fabriksinställda på en viss färgtemperatur eller så har de olika tillbehör eller mjukvarulösningar (mobilappar) som tillåter att man ändrar ljusets intensitet, färgspektrum och/eller temperatur genom att kombinera olika typer av dioder.

Hertz

Hertz (Hz) är enheten som anger med vilken frekvens något händer i ett givet tidsspann. När det kommer till belysning anger Hertz den frekvens med vilken den elektriska växelströmmen i ljuskällan byter riktning. Växelströmmen följer en sinuskurva och enkelt uttryckt så kan man säga att varje gång kurvan “passerar nollan” så slocknar lampan för ett ytterst kort ögonblick som vi oftast inte kan upptäcka med blotta ögat. Ifall man filmar exempelvis ett lysrör med en kamera så kan man ibland se att lysröret flimrar.

LED kräver likström för att avge ljus men beroende på vilken typ av teknik som används för att omvandla växelströmmen från vägguttaget så kan det uppstå “pucklar” på strömkurvan vilket kan ge upphov till flimmer.

Äldre typer av belysningar som T8-lysrör har vanligen frekvensen 50 Hz, medan den nyare typen T5 har 100 Hz. I praktiken betyder det bland annat att T5-lysrör flimrar mindre än T8-lysrör. För akvaristen har detta inte så stor betydelse men i ett terrarium så utgår man ofta från att djuren kan uppfatta den lägre frekvensen i äldre lysrör och av den anledningen brukar man uppmuntra att man byter till T5 eller LED.


Lux och Lumen

PAR och färgseendeLumen (lm) avser det totala flödet av synligt ljus som en ljuskälla avger i alla riktningar. Lux (lx) avser den mängd ljus som träffar en given yta. Både lux och lumen är mått på det mänskliga ögats uppfattning av ljusintensitet. Så som människors färgseende fungerar så är vi bättre på att se grönt än rött och blått, alltså vi upplever grönt som mer intensivt än de andra färgerna. Den del av ljusspektrat som vi uppfattar som mest intensiv är alltså den som har minst påverkan på växternas fotosyntes. Det betyder att även om vi uppfattar en armatur som mer ljusstark än en annan så kan den med mindre ljusintensitet ha ett spektrum som är bättre anpassat för växter. En armatur eller ljuskälla med relativt lågt lux kan ha ett högt PAR och vice versa.

Din kundvagn(0 artiklar)

Kundvagnen är tom
Totalt: 0 kr
Till kassan