Starta upp nytt akvarium

När man köper ett akvarium kan det vara en god idé att se över sin hemförsäkring, särskilt om man köper ett stort akvarium. Ring ditt försäkringsbolag och fråga om din försäkring täcker skador på akvariet och/eller dess tekniska utrustning, ifall försäkringen ersätter de djur/fiskar som bor i akvariet samt ifall försäkringen ersätter följdskador som uppstår ifall akvariet går sönder.

Vilket akvarium ska jag välja?

Förutom platstillgång och budget så är det fiskarten som dikterar akvariets storlek. Vissa arter och djurtyper som kampfiskar, guppy, räkor och små barber går utmärk att ha i små akvarium (dock ej tillsammans) medan andra arter som de flesta ciklider kräver akvarium på några hundra liter.

Det finns en uppsjö av akvarietillverkare och mångfalden känns kanske förvirrande eftersom ett akvarium är en till synes enkel konstruktion. Nybörjare kan följa ganska enkla principer: välj det största du har råd och plats med, helst inte mindre än 54 liter och undvik som regel de allra allra billigaste. Det är oftast mest prisvärt att välja ett akvariepaket från ett välkänt varumärke. Vi brukar rekommendera till exempel Aquael Leddy 60 eller Diversa StartUp 60, förutsatt att man också väljer fiskarter som trivs i så små akvarium.

Huruvida man väljer ett akvarium med aluminiumram eller ett traditionellt helglasakvarium spelar ingen större roll för funktionen utan är snarare ett estetiskt övervägande. Man kan argumentera för att aluminiumramen ger ett viss skydd för akvariets kanter men i övrigt så är skillnaderna försumbara.

Vart ska akvariet stå?

Innan du köper ett akvarium bör du fundera på vart det ska stå. Golvet måste vara plant och stabilt. Redan vid ganska små laster kan ett mjukt golv skapa påfrestningar på akvariet så att det spricker. Det är av yttersta vikt att akvariet står helt rakt både lod- och vågrätt. Ett akvarium på 50 liter med inredning och tillhörande bänk kan väga uppemot 60-70 kg vilket kanske inte låter så mycket men det blir en ganska hög punktbelastning om akvariebänken eller akvarieställningen har smala fötter. För akvarium på 400 liter eller måste man även fundera på vilket golvbjälklag man har. Det får inte finnas skevheter i underlaget eller ojämn fördelning av lasterna på det som akvariet står på.  

Det underlättar även om det finns eluttag där akvariet ska stå, helst fler än två. En övervägande majoritet av alla som har ett akvarium använder åtminstone ett akvariefilter och någon form av akvariebelysning. Får många tillkommer dessutom doppvärmare, luftpumpar, cirkulationspumpar, foderautomater och kanske ett koldioxidsystem med magnetventil.

Ställ inte akvariet i husets mest trafikerade genomfartsled. Dels blir fiskarna stressade men det ökar även risken för att någon eller något stöter i akvariet. Det kommer heller inte till sin rätt ifall du inte kan njuta av att titta på fiskarna och deras beteende.

På tal om vatten så kan man med fördel utbilda sig själv om vilken vattenkvalitet man har i kranen. Frågan kommer ofta upp när man fått någon form av problem och man försöker utreda orsakerna, till exempel vilket pH-värde man har eller hur mycket klor som kommunen tillsätter. För att hitta informationen är det enklast att besöka sin kommuns hemsida eller googla “dricksvattenkvalitet” och centralorten i din kommun. Så här ser det exempelvis ut för Trollhättans kommun:
https://www.trollhattanenergi.se/vatten-och-avlopp/dricksvatten/dricksvattenkvalitet/
 
Den sista punkten vad gäller akvariets placering är att solen inte får lysa direkt på akvariet. Det finns nästan inget som är en så säker källa till algproblem som solljuset och du har dessutom ganska små möjligheter att kontrollera det annat än med persienner eller gardiner. Lite alger får man nästan alltid i akvarium och en lagom mängd stör inte, men med okontrollerad belysning så får man nästan alltid stora problem med alger. 

Vilken doppvärmare ska jag välja?

Akvarievärmare kommer i två olika utföranden. Den traditionella typen som ser ut som en stav som man monterar i akvariet och en extern variant som man kopplar på sitt ytterfilter. När man väljer värmare behöver man ta hänsyn till två saker: effekten och hur doppvärmarens temperatur regleras. De flesta moderna doppvärmarna har en termostat som slår ifrån när en viss temperatur uppnåtts. Vissa andra reglerar temperaturen genom att höja temperaturen med ett visst antal grader över omgivande temperatur. Det är viktigt att läsa igenom instruktionsboken för doppvärmaren eftersom olika doppvärmare fungerar på olika sätt. 

Felaktigt handhavande av doppvärmaren gör att temperaturen kan stiga till farliga nivåer i akvariet. Två enkla sätt att undvika att akvariet överhettas är att använda två doppvärmare med lägre effekt istället för en doppvärmare med stor effekt. Tanken är att vardera doppvärmare inte klarar att värma akvariet till farliga temperaturer och att risken för att båda ska fallera samtidigt är nästan obefintlig. Det andra sättet är att koppla doppvärmaren till en termostat som stänger av strömmen till doppvärmaren när en viss temperatur uppnåtts.   

Du behöver inte alltid en doppvärmare. Om du väljer fiskar som kommer från områden med låga vattentemperaturer eller så kallade kallvattenfiskar så kan du klara dig utan doppvärmare men håll koll på temperaturen med en bra termometer. Felaktiga temperaturer eller snabba förändringar av temperaturen på akvarievattnet kan orsaka sjukdomsutbrott. 

Vilket filter ska jag välja?

Ett akvariefilter består i sin enklaste form av två delar: en pump och ett filtermaterial. Pumpen suger in akvarievatten i ena änden och spottar ut det i den andra. I den änden där vattnet åker in sätter man en filterbehållare som man fyller med någon form av filtermaterial.
I princip kan man välja filter som placeras i akvariet eller utanför akvariet. Den typen som placeras i akvariet kallas innerfilter. Fördelen med ett innerfilter är att om det uppstår ett läckage så hamnar inget vatten utanför akvariet. De är dessutom i allmänhet billigare än ytterfilter och har ett enklare underhåll. Den enklaste typen av innerfilter är svampfilter som består av ett pumphuvud som suger akvarievatten genom någon form av filtermatta. Mer avancerade innerfilter har kraftigare pumphuvuden som filtrerar vattnet genom olika typer av filtermaterial.

Det finns förhållandevis kraftiga innerfilter som passar akvarium upp till några hundra liter. De flesta vill ha så lite iögonfallande teknik som möjligt i akvariet vilket är den begränsande faktorn för ett innerfilter. Filtervolymen blir helt enkelt för stor för att det ska vara estetiskt tilltalande.

Fördelarna med ett ytterfilter är att du slipper ha en massa prylar i akvariet och att filtervolymen, och följaktligen pumpens kapacitet, i allmänhet är större. Det betyder att filtret klarar av att ta hand om avfall från fler fiskar, mer växter och mer överblivet foder. Underhållet är ofta enkelt då ytterfiltret kan hanteras utanför akvariet. Det går att använda ytterfilter även till ganska små akvarium men som regel så har de ett stort flöde vilket gör att akvarievattnet får alltför stor cirkulation i akvariet. Det blir helt enkelt för strömt för fiskarna med ett stort ytterfilter till ett litet akvarium.

Varför köper man en pump som inte är kopplad till ett filter?

Förutom att använda en pump för att filtrera akvarievattnet så kan man använda olika typer av pumpar för att öka vattencirkulationen, öka syresättningen av akvarievattnet eller för att driva olika typer av dekorationer.

Cirkulationspumpar kan användas i akvarium där man håller fiskar som föredrar strömt vatten. Vissa cirkulationspumpar har går att ställa in så att deras effekt varierar över dygnet. På så sätt får man en naturlig variation och kan simulera tidvatten till exempel eller ha korta intervaller som skapar en vågrörelse under vattenytan.

Luftpumpar placeras utanför akvariet och pumpar luft genom en syresten eller en akvariedekoration. Det skapar rörelser på vattenytan vilket ökar syresättningen av vattnet. Man kan också använda en luftpump med syresten för att “lufta ur” koldioxid ifall man råkat tillsätta för mycket.

Vilka fiskar ska jag välja?

Välja akvariefiskar som har liknande krav på livsmiljö, storlek och kynne. Det är självklart att inte hålla fiskar som föredrar relativt kallt vatten tillsammans med fiskar som vill ha varmt vatten eller fiskar med stora fenor tillsammans med fenbitare. Vidare så riskerar små fiskar att falla offer för större rovfiskar. Som nybörjare är det oftast enklast att till en början välja att hålla endast en art i akvariet. På så sätt kan man optimera förutsättningarna att få friska fiskar som trivs och kanske förökar sig. Välrenommerade akvariebutiker bör kunna ge råd om vilka fiskar som passar att hålla tillsammans men man kan även fråga i akvariegrupper på Facebook.

Behöver jag använda koldioxidinjektion i akvariet?

Nja, det behöver bara dem som vill satsa på ett akvarium med många och/eller svåra levande växter. CO2-tillskott är som princip egentligen inte särskilt svårt att använda, men det är absolut en mer avancerad teknik som kräver ett visst kunnande kring akvariets kretslopp, hur växter fungerar och lite kemi.   

Vilken belysning ska jag välja?

Det rådande kunskapsläget säger att belysningen inte spelar särskilt stor roll för fiskarna, deras välmående är inte beroende av en stark ljuskälla. Däremot är belysningen som tidigare nämnts oerhört viktig för att få levande växter att frodas. En dålig belysning kan göra att man får stora problem med alger och dessutom så kommer inte fiskarna till sin rätt med en undermålig ljuskälla.

Den vanligaste typen av belysning är antingen traditionella T5-lysrör eller någon form av LED-belysning. Ljuskällan har ofta ett ljusspektrum som är anpassat för ett visst syfte, exempelvis för att främja växternas fotosyntes, framhäva fiskarnas färger eller simulera en viss biotop. LED-belysning har den stora fördelen att vissa av dem går att kontrollera med en styrenhet. Med en sådan kan man kontrollera ljusflöde, färgtemperatur och under vilka tider lampan ska lysa. Med vissa kan man dessutom simulera solens upp- och nedgång. Belysningen kan med fördel placeras i akvariets framkant så att den sida av fiskarna som vetter mot betraktaren inte hamnar i skugga.   

För små akvarium kan det räcka med en spotlight eller kort ljusramp för att få till en bra akvariebelysning, men för akvarium på 150 cm eller mer behöver man ofta koppla samman flera ljusramper för att få en jämn belysning över hela akvariet.

Introducera fiskar i akvariet

När akvariet står på plats, är inrett så som du vill ha det, vattnet har rätt temperatur och börjar vara någorlunda klart är det frestande att att släppa i några fiskar. Av erfarenhet vet vi att många är alltför otåliga med att introducera fiskar i ett nytt akvarium, och det är kanske inte så konstigt! Det bästa för fiskarna är om man låter akvariet vara igång åtminstone några dagar och låter alla kemiska och mikrobakteriella processer komma igång innan akvariefiskarna får undersöka sitt nya hem. Det man kan göra för att minimera stressen för guppies, svärdbärare, guldfiskar, neontetror eller vilka arter man nu valt, är att använda vattenberedningsmedel och att tillsätta en bakterieflora i akvariets vatten. Sådana produkter hittar du i din zoo- eller djurbutik.

Det man måste vara medveten om är att vattnet från zoobutiken och det vatten som finns i ditt akvarium med all sannolikhet inte har liknande vattenvärden, samma halter av olika bakterier och så vidare, åtminstone inte så att det passar alla fiskar. Därför så behöver man vänja fiskarna vid det nya vattnet och den nya miljön så att chocken inte blir alltför stor vid miljöombytet. För att minska risken för att sprida sjukdomar och parasiter bör man dessutom undvika att hälla vatten från zoobutikens akvarium i sitt eget akvarium. De förutsättningar som vi rekommenderar nedan passar ett vanligt sötvattensakvarium med någon eller några fiskarter som är lätta att ta hand om.

Vattnets temperatur bör inte vara alltför hög, ca 24-26°C, vilket ligger några grader under den temperatur vattnet i allmänhet bör ha. Man bör ha lite koll på grundläggande kemi för att förstå varför man kan få problem och hur de uppstår. I zoobutiken finns Karbonathårdhetstest (som enkelt uttryckt mäter hur stabilt vattnets pH-värde är), värdet bör ligga på >4. Ifall värdet är lågt kan vattnets pH-värde förändras snabbt vilket kan medföra att oönskade kemiska processer kommer igång.

Som vi tidigare nämnde kan man kolla med sin vattenleverantör vilken typ av kranvatten man har utöver att använda de test som finns i fackhandeln. Det som du behöver veta är vattnets pH-värde och hur mjukt eller hårt det är, vilket varierar över landet och från kommun till kommun. Kommunalt vatten innehåller klor. Kloret behöver neutraliseras genom att man tillsätter vattenberedningsmedel.

Ett högt pH gör att ammonium (som finns i ett akvarium på grund av fiskarnas avföring och urin, nedbrytning av växtdelar, foderrester etc.) snabbt blir till ammoniak vilket är mycket farligt för fiskarna. För att hålla halterna av ammonium låga bör fiskarna matas mycket sparsamt den första månaden tills dess att den naturliga nedbrytningsprocessen som efter en tid uppstår i ett väl fungerande akvarium. Ett annat giftämne som uppstår när organiska ämnen löses i akvarievattnet är nitrit (via ammonium) och det är vanligt att nitrithalten är väldigt hög ca 3-4 veckor efter en nystart av ett akvarium eftersom nitrifikationsbakterier saknas i tillräcklig mängd.

Guppy är en tacksam "nybörjarfisk" som är tålig och finns i många spännande färgkombinationer!

Sammanfattningsvis så undviker man problem med nitrit och ammoniak enklast genom att ha få fiskar som matas sparsamt i ett stort akvarium med många växter. Skulle nivåerna av ammoniak bli höga visar fiskarna förgiftningssymptom genom att andas häftigt och stå nära vattenytan, som vid syrebrist. En förhöjd nitrithalt ger frätskador på fiskarnas fenor och slemskikt. Gälarna kan svullna och även här andas de ovanligt häftigt.

Så när vattnets egenskaper är fördelaktiga för fiskarna är det väl bara att fiska upp dem ur zoobutikens påse och släppa ner dem? Nja, ifall pH-värdet i affären skiljer sig mer än 0,5 i jämförelse med ditt akvarium eller om hemresan tagit flera timmar behöver de acklimatiseras först. Fisken avger koldioxid, som är en restprodukt från syreberoende andning, och fiskens urin och avföring sänker pH i den mycket begränsade vattenmängd som finns i påsen. Flyttar man fisken under sådana omständigheter till ett akvarium med högt pH kan fisken drabbas av ammoniakförgiftning och dö. Vi rekommenderar “koppning” när man introducerar fiskar till en ny miljö:

Börja med att släcka akvariebelysningen och lägg sedan påsen med fisken i på vattenytan så att temperaturerna anpassas. Sedan öppnar man påsen och låter lite av akvariets vatten rinna in i påsen. Detta förfarande upprepas med tio minuters mellanrum tills dess att påsen innehåller ca ⅔ akvarievatten. Plocka sedan upp påsen, flytta den till en hink och häll innehållet ner i hinken genom en håv så att fisken hamnar i håven. Flytta sedan omedelbart håven över till akvariet och låt fisken simma ut. Vänta ytterligare någon timme innan du tänder ljuset.

För ett akvarium som redan är igång och där det redan finns andra, kanske revirhävdande fiskar, rekommenderas ett något annorlunda tillvägagångssätt med karantänakvarium.

När det gått några veckor och man märker att fiskarna mår bra kan man börja introducera fler fiskar, men inte för många åt gången för då hinner inte de nyttiga bakterierna i akvariet ta hand om de slaggprodukter som fiskarna producerar!