Stäng
Startsida  Guider, videor och tips  Reptiltips  Alla skötselråd  Ödlor  Dvärgskäggagam (Pogona henrylawsoni) - Skötsel och fakta

Dvärgskäggagam (Pogona henrylawsoni) - Skötsel och fakta

Detta är ett skötselråd skrivet av veterinären Jesper Agner Arnö.

Inledning

Dvärgskäggagamen (Pogona henrylawsoni) är en av en av totalt 8 arter i släktet Pogona – skäggagamer. Alla arterna är endemiska för Australien – i naturen lever de alltså endast i Australien. Just P. henrylawsoni förekommer i ett mindre område i nordöstra Australien. 

Skäggagamer är dagaktiva, omnivora (allätande) ödlor som kan klassas som ”semi-arboreala” (delvis trädlevande) då de är duktiga klättrare som gärna sitter en bit ovanför marken och solar sig. 
En välskött dvärgskäggagam kan i extremfall leva i upp till 15 år, men genomsnittlig livslängd i fångenskap är mellan 6 och 10 år.

Utbredningskarta

© Rune Midtgaard, www.repfocus.dk

Utseende

P. henrylawsoni är, som trivialnamnet anger en av de mindre skäggagamsarterna. Vuxna individer blir som regel under 30 cm i totallängd, med en "nos till kloak"-längd på ca 12–15 cm. Ödlorna växer snabbt, och uppnår vuxen storlek på 1–2 år.
Skäggagamer har ett relativt stort, brett och trekantigt huvud, samt en kraftig relativt platt kropp. Huden är täckt av mer eller mindre taggiga fjäll, framförallt dorsalt (ovansida). Längs sidorna och på huvudet finns längre och kraftigare taggar. Taggarnas placering och utseende skiljer sig något mellan de olika arterna i släktet.

Huden på rygg och sidor är grå, sandfärgad eller gulaktig till rödaktig med varierande mönster av mörka streck och band, beroende på art. Buken är som regel ljusare och utan mönster.

Dvärgskäggagamer har inte samma stora ”skägg” som den vanliga skäggagamen (Pogona vitticeps) och kan inte heller blåsa upp det på samma sätt.

Dessa dagaktiva ödlor har ögon med runda pupiller och välutvecklade ögonlock. Öronöppningarna är stora och har tydligt synliga trumhinnor.

Skäggagamer kan inte släppa svansen som många andra ödlearter kan.

Tårna är försedda med kraftiga klor, men saknar häftlameller.

I naturen har man konstaterat att skäggagamshanar blir något längre än honorna, men i praktiken är denna storleksskillnad tveksam hos djur i fångenskap. Hanar har dock ofta ett kraftigare huvud än honorna, tydligare femoralporer samt tydliga ”hemipenisbulor” – en utbuktning av huden över hemipenisarna, på vardera sida om undersidan av svansen, precis bakom kloaken. Fler tips gällande könsbestämning av skäggagamer hittar du i ”vidare läsning” i slutet av detta skötselråd.

Fler tips gällande könsbestämning av skäggagamer hittar du i ”vidare läsning” i slutet av detta skötselråd.

Livsmiljö

I naturen lever de olika arterna skäggagamer i olika typer av halvtorra-torra biotoper såsom savannmiljö, torr skogsmiljö, halvöknar etc. Som tidigare nämnt är alla skäggagamsarter duktiga och villiga klättrare, så deras habitat inkluderar som regel buskar, träd, stubbar osv. som de kan klättra upp i för att sola och ha bra uppsikt över sina omgivningar. Dvärgskäggagamer hittas ofta i närheten av klippor/större stenar som de både kan klättra upp på för att sola, samt gömma sig under.

Alla skäggagamer, oavsett art är väl anpassade till ett torrt klimat med höga temperaturer under stora delar av året. Skäggagamer är helioterma ödlor, vilket innebär att de är solar aktivt i direkt solljus. I naturen verkar skäggagamer sträva efter att uppnå en kroppstemperatur runt ca 36°C.

Om temperaturerna blir för höga drar ödlorna sig undan under jord.

Under vintern sjunker temperaturerna både under dagen och under natten, som lägst kan nattemperaturerna sjunka till ca 10°C medan dagtemperaturerna ligger strax under 20°C. Förhållandena kan dock variera stort över släktets stora utbredningsområde.

I takt med att temperaturerna sjunker blir ödlorna allt mindre aktiva och börjar dra sig undan under jord. Under de kallaste månaderna ligger ödlorna helt inaktiva i vinterdvala. 

I terrarium

I fångenskap bör skäggagamer erbjudas ett terrarium med en väl tilltagen bottenarea. Enligt Jordbruksverkets bestämmelser (L80) krävs ett terrarium på 0,36 m2 med en höjd på minst 30 cm till marklevande ödlor 21–30 cm. Observera att längden mäts från nos till svansspets, och om svansen saknas ska längden av svansen (om den inte hade tappats) uppskattas och medräknas. Ovanstående är absolut minimimått och vi rekommenderar att man väljer ett så stort terrarium som möjligt till sin skäggagam. Måtten i L80 är som regel för snålt tilltagna för att man ska kunna få till en bra miljö med ordentliga gradienter till sina djur.

Tänk dock på att skäggagamer växer fort, så skaffa ett terrarium de kan växa i redan från början. Vi rekommenderar att ett terrarium med måtten 180x60x90 cm, eller ännu större, speciellt om man vill hålla flera ödlor tillsammans. Det kan vara svårt att hitta färdiga terrarium med en bottenarea på mer än ca 1m, så som regel behövs då något specialbyggt, eller att man bygger något eget. Här i Sverige finns det företag, som t.ex. terrariebyggarna.se som kan bygga större terrarium på beställning.

Terrariet bör ha ett ordentligt lager med bottensubstrat, t.ex. en blandning av sand och jord med ett topplager av barkbitar, rötter, grus, torra löv etc. En vanlig myt omkring skäggagamer (och andra reptiler) är att de lätt får förstoppning om de går på någon form av bottensubstrat. Detta stämmer naturligtvis inte. Djur som äter stora mängder bottensubstrat kan absolut få problem med förstoppningar, vilket i värsta fall kan leda till döden, men detta är inget normalt beteende/tillstånd hos något djur. Skäggagamer bör utan problem kunna transportera mindre mängder bottensubstrat genom tarmen och ut med avföringen. Problem med förstoppning beror som regel på att ödlorna aktivt äter stora mängder bottensubstrat på grund av till exempel kalkbrist, eller brist på andra mineraler. En skäggagam som får för lite fibrer, eller hålls för kallt riskerar att få en sämre motilitet i tarmen, vilket kan leda till att sand och liknande inte kan transporteras ut som det ska.

Så länge man aktivt jobbar för att skapa en bra miljö för sin skäggagam, samt erbjuder en artriktig och varierad kost, med tillskott av vitaminer och mineraler är riskerna för förstoppning alltså små. Ett ordentligt bottensubstrat är en grundförutsättning för att man ska kunna optimera miljön till reptiler i fångenskap.

Skapa även någon form av hålor på flera ställen i terrariet och inred med korkbarksbitar/korbarksrör, stenar, grenar etc. Tänk på att skäggagamer är aktiva ödlor som gärna både gräver och klättrar. Inred ditt terrarium så att ödlan har möjlighet att utföra så många olika naturliga beteenden som möjligt.

Plantera in levande växter för att skapa ytterligare gömställen och olika typer av mikroklimat. Se till att välja växter som tål ett torrt klimat, och att de inte är giftiga för ödlorna äter av dem. Fukta och vattna terrariet regelbundet, men med måtta. Skäggagamer kommer, som tidigare nämnt, från torra områden men det bör ändå alltid finnas minst ett lätt fuktigt gömställe tillgängligt i terrariet, t.ex. en håla under bottensubstratet, en grotta under en stor barkbit etc. Det är även bra att åtminstone någon gång i veckan duscha sin skäggagam för att stimulera att den dricker. Rent vatten ska dessutom alltid finnas tillgängligt i någon form av vattenskål.

Skäggagamer, liksom andra reptiler ömsar med jämna mellanrum sitt skinn. Går ödlorna i en för torr miljö kan gammalt ömsskinn fastna runt tårna, och i värsta fall strypa blodtillförseln till tån vilket leder till att tån dör och ramlar av. Kontrollera därför regelbundet din ödla, inklusive tårna, så att det inte verkar sitta något ömsskinn kvar någonstans.

Ett av de vanligaste problemen med skäggagamer i fångenskap är att de hålls i en konstant, och jämnt alltför torr miljö. Förutom ovanstående problem med ömsning leder detta på sikt även till en kronisk uttorkning vilket i slutändan ofta leder till njursvikt.

Belysning

Skäggagamer bör, liksom alla andra reptiler ha en belysning som tillåter en naturlig dygnsrytm, bidrar med UV-ljus, samt åstadkommer en temperaturgradient.

Pogona spp. placeras i Fergusonzon 3-4, och UV-index i terrariet bör ligga mellan ca. 3 och 5 på solplatsen, gärna med en gradient till lägre värden i andra delar av terrariet. Det allra bästa är att åstadkomma detta genom en s.k HID-lampa som ger hög ljusintensitet samt UVA och UVB-ljus på solplatsen. Detta kräver dock att man har ett högre terrarium (gärna 80-90 cm) och allra helst att man kan mäta UV-index under lampan. För att åstadkomma en ytterligare UV-gradient, eller om det inte är praktiskt möjligt att använda sig av en HID-lampa rekommenderar vi ett T5-lysrör, t.ex. Arcadia dragon (14%), eller Arcadia forest (7%), beroende på hur lysröret placeras (ovanpå ventilationsnät vs. inne i terrariet, avstånd till solplats etc.) och huruvida det ska sitta som primär UV-källa över solplatsen eller tillhandahålla lägre UV-index för att skapa en större gradient. UV-ljuset bör inte täcka mer än ca 70% av terrariet.

Eftersträva en temperaturgradient dagtid från ca. 24°C ovanpå bottensubstratet i den kallaste delen av terrariet, till ca. 40-45°C mitt under lampan (vi rekommenderar en halogenlampa i kombination med en av de tidigare nämnda UV-källorna) på solplatsen. Under natten kan temperaturen få lov att sjunka till ca. 21-23°C i hela terrariet.

Mät temperaturerna i terrariet regelbundet, både dagtid och nattetid/tidig morgon. Använd en handhållen ir-termometer (sk. ”tempgun”) för mätning.

För att skapa en ljus miljö under dagtid bör man även använda sig av någon form av ”allmänbelysning”. Till detta passar en LED-ramp med vitt ljus (t.ex. Arcadia jungle dawn), eller ett par vanliga T5-lysrör med "dagsljus" (6500 K) bäst. De har ett ljusspektrum som även reptiler troligen uppfattar som mest naturtroget. Antalet belysningstimmar bör ligga på 12-14, förutom när/om du vill ge din skäggagam en vintervila. På natten släcks all belysning.

Föda

Skäggagamer är allätare (omnivorer) som i naturen alltså både äter växter samt djur. Det finns förvånansvärt lite information om hur stor andel av deras kost som utgörs av vegetabilier i naturen, men det finns många olika teorier om hur de bäst ska utfodras i fångenskap.

I naturen utgörs den animaliska delen av kosten av olika typer av ryggradslösa djur som t.ex. termiter, men större individer kan även ödlor och andra mindre ryggradsdjur om de får tag i dem. Den vegetabiliska delen av kosten utgörs av olika typer av blad och blommor. I en studie på vuxna individer i en population P. henrylawsoni var fördelningen mellan animalier och vegetabilier i kosten ca 60/40. Som regel rekommenderas en högre andel vegetabilier till vuxna skäggagamer i fångenskap, och lite generellt kan man säga att skäggagamsungar kan utfodras med ca. 50–75% insekter och resten vegetabilier. Hos vuxna skäggagamer bör an sträva efter en sammansättning på ca. 80% vegetabilier och 20% insekter och annat animaliskt. I praktiken bör skäggagamer ha tillgång till färska gröna vegetabilier dagliga, och sedan justerar man hur ofta man matar med insekter och annat animaliskt, samt hur mycket ödlorna får vid varje sådan matning för att uppnå önskad kostsammansättning. Det är viktigt att ge sin skäggagam en rejält varierad kost redan från början, både för att maximera näringsinnehållet i kosten samt för att uppmuntra den till att äta olika typer av fodermedel.

I fångenskap kan man mata med olika typer av levande foderinsekter, samt gråsuggor och andra leddjur. Alla foderinsekter bör gut-loadas med t.ex. Arcadia InsectFuel i 24–48 timmar innan de används, och pudras med calciumtillskott innan matning. Cirka 1 gång/vecka bör foderdjuren även pudras med ett multivitamintillskott (vi rekommenderar Arcadias Earth-pro-serie av fodertillskott). Prioritera vuxna insekter, såsom syrsor och kackerlackor mm. framför larver såsom mjölmask. Se till att variera kosten genom att varva olika typer av foderdjur. Musungar (s.k. pinkies) kan ges någon gång ibland till vuxna djur.

Den vegetariska delen av kosten bör primärt utgöras av olika typer av färska och torkade gröna blad såsom olika typer av sallad samt maskrosblad, svartkämpe, klöver och annat ”ogräs”. Man kan torka växter själv, eller köpa färdigtorkade blad (som t.ex. Arcadia Dragon Fuel). Detta kan kombineras med mindre mängd ätbara blommor samt grönsaker som t.ex. squash, morötter, och gröna bönor. Frukt och bär bör ges ytterst sparsamt eller helt uteslutas ur kosten. Pudra alltid vegetabilierna med lite calciumtillskott.

Inköpslista för Dvärgskäggagam

  • Ett väl tilltaget terrarium
  • Grenuttag (med timer)
  • Dimbar armatur med keramiksockel för värmelampa
  • Värmelampa - halogen
  • Eventuellt termostat eller sladdimmer
  • UVB-belysning (förslagsvis Mega-Ray HID 50 eller 70 w paket, och/eller Arcadia Pro T5-lysrör med 14% eller 7% UVB)
  • Bottensubstrat
  • Liten vattenskål
  • Rötter, grenar, korkbarksrör, levande växter, grus mm. för inredning och gömställen
  • IR-termometer
  • Köksvåg, för regelbunden vägning av ödlan
  • Vi rekommenderar även starkt att alla reptilägare införskaffar en UV-indexmätare samt en handhållen digital hygrometer, för att kunna säkerställa korrekta värden i terrariet.
  • Foderdjur
  • Blad och annat grönfoder
  • Mineral- och vitamintillskott, samt gut-loadingfoder till foderdjuren

I många fall är det bäst att hålla vuxna skäggagamer en och en. Har man möjlighet att erbjuda ett riktigt stort och välinrett terrarium kan det dock fungera att hålla ett par, eller en mindre grupp tillsammans. Vuxna hanar bör dock aldrig hållas tillsammans.

Väljer man att hålla mer än en skäggagam i ett terrarium är det extra viktigt att alltid hålla djuren under extra noga uppsikt, och vara uppmärksam på tecken på stress eller aggression. Det blir även extra viktigt att det finns gott om gömställen i hela terrariet, så att djuren kan dra sig undan från varandra om de vill. Man bör även erbjuda flera solplatser på olika ställen i terrariet.

P. henrylawsoni anses ofta som en mer social art med ett mildare temperament än P. vitticeps. Så länge man ger ödlorna ordentligt med plats går det ofta bra att hålla små grupper P. henrylawsoni tillsammans.

Reproduktion

Som hos övriga reptiler är det kroppsstorleken som bestämmer när skäggagamer blir könsmogna, snarare än åldern. Då skäggagamer växer fort blir de som regel könsmogna vid 1-2 års ålder, beroende på hur mycket mat de har fått. Det är klokt att låta djuren bli åtminstone 18 månader innan man börja avla på dem.

P. henrylawsoni lägger som regel 5-20 ägg i varje kull, och de flesta honor lägger 2-4 kullar med ägg varje år.

Äggen kan inkuberas vid ca 29°C och inkubationsperioden varierar med inkubationstemperaturen. De nykläckta ungarna har i stort sett samma krav som de vuxna ödlorna när det kommer till miljö.

Vidare läsning

 

 

 

 

 

 

 


 
 
 

Din kundvagn(0 artiklar)

Kundvagnen är tom
Totalt: 0 kr
Till kassan