Startsida Guider, videor och tips Alla skötselråd för terrariedjur Ödlor Pärlödla (Timon lepidus) - Skötsel och fakta

Pärlödla (Timon lepidus) - Skötsel och fakta

Detta är ett skötselråd skrivet av veterinären Jesper Agner Arnö.

Pärlödla - Inledning

Pärlödlan (Timon lepidus) är en av Europas största ödlor. Släktet Timon ingår i familjen Lacertidae – egentliga ödlor, precis som våra svenska skogsödlor och sandödlor.

Pärlödlor hittas naturligt i Spanien, Portugal, södra Frankrike samt i norra Italien. Dessa dagaktiva ödlor är snabba och aktiva jägare som ofta kan ses gassandes i solen på en sten eller klippa.

Dessa stora ödlor är trevliga terrariedjur, förutsatt att man kan erbjuda dem den plats de behöver. Under rätt förutsättningar kan Pärlödlor bli upp till 25 år gamla, men den genomsnittliga livslängden i fångenskap är snarare 10-15 år.

En skala hur utrotningshotat reptilen är. Pärlödlan är Near Threatened (NT).

Utbredningskarta

Bild som visar utbredningsområdet för pärlödlan

© Rune Midtgaard, repfocus

Pärlödla - Utseende

Timon lepidus är, som redan nämnt, en stor ödla. Vuxna individer är som regel mellan 40 cm och 60 cm långa från nos till svansspets, men i extremfall kan Pärlödlor bli över 80 cm långa! Ungefär två tredjedelar av den totala kroppslängden utgörs av svansen.

Ödlorna växer mycket snabbt, och uppnår vuxen storlek på 2-4 år.

Pärlödlan är en attraktiv ödla, vuxna individer har en gulgrön kroppsfärg över ryggen och sidorna med ett mönster av mörkare fläckar och ljusa ringar. Längs sidorna sitter de stora blåa fläckar som gett arten dess trivialnamn. Buken är ljust grå till vit. Unga individer är gråbruna, med mörkare teckning.

T. lepidus är en robust ödla med egentliga ödlors karakteristiska långsträckta kroppsform. De relativt stora ögonen har runda pupiller och välutvecklade ögonlock. Öronöppningarna är stora och har tydligt synliga trumhinnor. De långa tårna saknar häftlameller.

Två pärlödlor som solar tillsammans, juveniler

Liksom övriga egentliga ödlor, och många andra ödlearter också för den delen, kan Pärlödlor släppa svansen genom en process som kallas för autotomi. Om en ödla blir skrämd, eller om någon/något tar tag i svansen på den kan svansen släppas på förutbestämda ”brytpunkter”. Den avkapade svansen ligger sedan och rör sig medan ödlan kan smita iväg. Blodkärlen i svansen stängs, så det blöder som regel endast minimalt. Efterhand växer det ut en ny svans, som dock varken är lika lång, eller lika flexibel som den var från början. En regenererad svans kan inte heller släppas igen.

Hantera dina Pärlödlor försiktigt, och lyft dem aldrig i svansen.

Livsmiljö

I naturen lever T. lepidus  i olika halvtorra-torra biotoper såsom busk- och gräsmarker, plantager, med mera. Arten är primärt marklevande men klättrar både på klippor och i träd för att jaga och sola. Pärlödlor spenderar stora delar av dagen på att sola sig. I naturen är arten aktiv mellan mars och oktober, med högst aktivitet under sommarmånaderna. Vintermånaderna november till februari spenderas i dvala. Detta är naturligtvis en generalisering, och den precisa aktivitetsperioden varierar mellan olika regioner, samt beroende på temperaturen från år till år.

Pärlödla - Terrarium

I fångenskap bör Pärlödlor erbjudas ett terrarium med en väl tilltagen bottenarea. Enligt Jordbruksverkets bestämmelser (L80) krävs ett terrarium på 0,9 m2 med en höjd på minst 50 cm till marklevande ödlor 41–50 cm. Observera att längden mäts från nos till svansspets, och om svansen saknas ska längden av svansen (om den inte hade tappats) uppskattas och medräknas. Ovanstående är absolut minimimått och vi rekommenderar att man väljer ett så stort terrarium som möjligt. Blir din Pärlödla längre än 50 cm ökar dessutom minimimåtten. Måtten i L80 är även som regel för snålt tilltagna för att man ska kunna få till en bra miljö med ordentliga gradienter till sina djur.

Tänk på att ödlorna växer fort, så skaffa ett terrarium de kan växa i redan från början. Vi rekommenderar ett terrarium med måtten 180x60x90 cm, eller ännu större, speciellt om man vill hålla flera ödlor tillsammans. Detta terrarium fungerar till Pärlödlor. Det kan vara svårt att hitta färdiga terrarium med en bottenarea på mer än ca 1m, så som regel behövs då något specialbyggt, eller att man bygger något eget. Här i Sverige finns det företag, som t.ex. terrariebyggarna.se som kan bygga större terrarium på beställning.

Terrariet bör ha ett ordentligt lager med bottensubstrat, t.ex. en blandning av sand och jord med ett topplager av barkbitar, rötter, grus, torra löv etc.

Skapa även någon form av hålor på flera ställen i terrariet och inred med korkbarksbitar/korbarksrör, stenar, grenar etc. Tänk på att Pärlödlor är aktiva ödlor som gärna både gräver och klättrar. Inred ditt terrarium så att ödlan har möjlighet att utföra så många olika naturliga beteenden som möjligt.

Bredare terrarium än högt

Plantera in levande växter för att skapa ytterligare gömställen och olika typer av mikroklimat. Se till att välja växter som tål ett torrt klimat, och att de inte är giftiga för ödlorna äter av dem. Fukta och vattna terrariet regelbundet, men med måtta. Pärlödlor kommer, som tidigare nämnt, från torra områden men det bör ändå alltid finnas minst ett lätt fuktigt gömställe tillgängligt i terrariet, t.ex. en håla under bottensubstratet, en grotta under en stor barkbit etc. Så länge det finns några lätt fuktiga gömställen i terrariet behöver du inte jobba med mer luftfuktigheten. I terrariet räcker det med att luftfuktigheten i luften ligger mellan 30% och 50%. Det är dock bra att åtminstone någon gång i veckan lätt duscha terrariet och ödlan för att stimulera att den dricker. Rent vatten ska dessutom alltid finnas tillgängligt i någon form av vattenskål.

Pärlödlor, liksom andra reptiler ömsar med jämna mellanrum sitt skinn. Går ödlorna i en för torr miljö kan gammalt ömsskinn fastna runt tårna, och i värsta fall strypa blodtillförseln till tån vilket leder till att tån dör och ramlar av. Kontrollera därför regelbundet din ödla, inklusive tårna, så att det inte verkar sitta något ömsskinn kvar någonstans.

UVB, värme och belysning för Pärlödla

Pärlödlor bör, liksom alla andra reptiler ha en belysning som tillåter en naturlig dygnsrytm, bidrar med UV-ljus, samt åstadkommer en temperaturgradient.

UV-index i terrariet bör ligga mellan ca 2,5 och 5 på solplatsen, gärna med en gradient till lägre värden i andra delar av terrariet. Det allra bästa är att åstadkomma detta genom en s.k HID-lampa som ger hög ljusintensitet samt UVA och UVB-ljus på solplatsen. Detta kräver dock att man har ett högre terrarium (gärna 80-90 cm) och allra helst att man kan mäta UV-index under lampan. För att åstadkomma en ytterligare UV-gradient, eller om det inte är praktiskt möjligt att använda sig av en HID-lampa rekommenderar vi ett T5-lysrör, t.ex. Arcadia dragon (14%), eller Arcadia forest (7%), beroende på hur lysröret placeras (ovanpå ventilationsnät vs. inne i terrariet, avstånd till solplats etc.) och huruvida det ska sitta som primär UV-källa över solplatsen eller tillhandahålla lägre UV-index för att skapa en större gradient. UV-ljuset bör inte täcka mer än ca 70% av terrariet.

Eftersträva en temperaturgradient dagtid från ca 24 °C ovanpå bottensubstratet i den kallaste delen av terrariet, till ca 40-45 °C mitt under lampan (vi rekommenderar en halogenlampa i kombination med en av de tidigare nämnda UV-källorna) på solplatsen. Under natten kan temperaturen få lov att sjunka till ca 18-20 °C i hela terrariet.

Mät temperaturerna i terrariet regelbundet, både dagtid och nattetid/tidig morgon. Använd en handhållen ir-termometer (sk. ”tempgun”) för mätning.

För att skapa en ljus miljö under dagtid bör man även använda sig av någon form av ”allmänbelysning”. Till detta passar en LED-ramp med vitt ljus (t.ex. Arcadia jungle dawn), eller ett par vanliga T5-lysrör med "dagsljus" (6500 K) bäst. De har ett ljusspektrum som även reptiler troligen uppfattar som mest naturtroget. Antalet belysningstimmar bör ligga på 12-14, förutom under vintertid. På natten släcks all belysning.

Föda

Pärlödlor kan räknas som omnivor (allätare), med klar tyngdpunkt på animalisk föda. Den allra största delen av kosten utgörs alltså av andra djur, framförallt ryggradslösa djur av olika slag. Större individer kan även ta andra ödlor, mindre däggdjur och fåglar samt ägg. Den vegetabiliska delen av kosten utgörs framförallt av blommor, frukter och bär, när dessa finns tillgängliga.

I fångenskap kan man mata med olika typer av levande foderinsekter, samt gråsuggor och andra leddjur. Alla foderinsekter bör gut-loadas med t.ex. Arcadia InsectFuel i 24–48 timmar innan de används, och pudras med calciumtillskott innan matning. Ca 1 gång/vecka bör foderdjuren även pudras med ett multivitamintillskott (vi rekommenderar Arcadias Earth-pro-serie av fodertillskott). Prioritera vuxna insekter, såsom syrsor och kackerlackor mm. framför larver såsom mjölmask. Se till att variera kosten genom att varva olika typer av foderdjur. Musungar (s.k. pinkies) kan ges någon gång ibland till vuxna djur.

Komplettera kosten med obesprutade och ätliga blommor (maskros, hibiskus, rosor etc.) och färska och obesprutade bär då och då. Pudra alltid vegetabilierna med lite calciumtillskott.

Ungar bör utfodras dagligen, medan vuxna djur kan få mat 3-4 gånger/vecka.

Vinterdvala - Pärlödla

Eftersom reptiler är växelvarma djur är de beroende av yttre värme för att uppnå fysiologiskt hållbara kroppstemperaturer. Arter som lever i tempererade klimat behöver därför att gå i dvala under den del av året när temperaturerna är för låga för att deras kroppar ska fungera, eller där de riskerar att frysa ihjäl. När temperaturerna faller, och ljusintensiteten blir lägre börjar arterna i naturen att dra sig mot sina övervintringsställen.  Hur lång vinterdvalan är varierar stort mellan olika arter. För Pärlödor infaller den någon gång kring mitten av november och sträcker sig fram till slutet av februari. I allmänhet så räcker 2 månader men det naturligaste för ormen är en vinterdvala på 3 månader (särskilt om man har för avsikt att avla). I naturen övervintrar ödlorna i naturlig förekommande håligheter.

Innan dvalan är det viktigt att se till så att ödlan är vid god vigör med tillräckliga fettdepåer. Vissa undviker att dvala unga individer, i synnerhet den första vintern, men i naturen behöver naturligtvis alla individer dvala under vintern. Dvalningsperioden kan ske i terrariet eller så kan man föra över djuret till en annan behållare med bottensubstrat, gömställe och en liten vattenskål. Bottensubstratet ska vara mycket lätt fuktigt men inte blött.

2-3 veckor innan vinterdvalan börjar slutar man erbjuda föda. Detta är för att de ska hinna tömma tarmen och inte ha mat i magen. Därefter så minskar man antalet soltimmar i terrariet exempelvis från 12 till 10 timmar och fortsätter en gradvis minskning under perioden till det är mörkt i terrariet hela tiden. Temperaturen kommer självklart också att minska och den 4:e veckan bör man försöka se till att terrariet håller ca 15-18°C.

Sedan sänker man temperaturen ytterligare ner till 5-12°C och håller en jämn temperatur i 2-3 månader. Kontrollera djuren regelbundet men hantera dem inte. När det gått 2-3 månader flyttas ödlorna tillbaka till sitt terrarium. Djuren måste ha möjlighet att sola från dag 1, men antalet ljustimmar, samt nattemperaturerna kan hållas något lägre och trappas upp över ca 2 veckor. Börja erbjuda foder efter 2 dagar, och så länge ödlorna äter med god aptit kan man sedan mata som vanligt.

Pärlödlor kan hållas ensamma, i par eller i vissa fall även i mindre grupper. Man bör dock vara medveten om att de kan vara aggressiva mot artfränder, och i värsta fall skada varandra ordentligt. Fram tills könsmognad går det som regel bra att hålla ödlorna i mindre grupper, men efter könsmognad ökar risken för aggression djuren emellan avsevärt. Det blir ofta bråk mellan könsmogna honor, åtminstone om de inte har vuxit upp tillsammans, och man bör aldrig hålla flera hanar tillsammans om det finns honor i närheten.

Om man vill försöka sig på att hålla fler än en Pärlödla i samma utrymme bör man alltså hålla dem parvis (hane + hona) eller i mindre grupper med en hane och flera honor som har vuxit upp tillsammans.

Väljer man att hålla dessa ödlor i par eller grupp förutsätter detta som alltid att man håller djuren under extra noga uppsikt, och är uppmärksam på tecken på stress eller aggression. Det blir även extra viktigt med stora ytor samt att det finns gott om gömställen i hela terrariet, så att djuren kan dra sig undan från varandra om de vill. Man bör även erbjuda flera solplatser på olika ställen i terrariet.

Avel av Pärlödla

Som hos övriga reptiler är det kroppsstorleken som bestämmer när Pärlödlor blir könsmogna, snarare än åldern. Pärlödlor blir som regel könsmogna vid 2-3 års ålder, beroende på hur mycket mat de har fått.

Timon lepidus lägger som regel 5-20 ägg i varje kull, och i naturen lägger honorna 1-2 kullar med ägg varje år. I fångenskap kan vissa honor fortsätta att lägga den ena kullen efter den andra, vilket i slutändan blir mycket påfrestande för honan. Det är ofta en bra idé att separera honan och hanen efter parning för att undgå att honan kontinuerligt paras och stimuleras till att lägga fler ägg.

Äggen kan inkuberas vid ca 29-30°C och kläcks då efter ca. 90 dagar. De nykläckta ungarna är runt 10 cm långa i total kroppslängd.

Önskevärda terrarium tillbehör från Arcadia

Vad är en pärlödla?

Pärlödla är en av Europas största ödlor. Den hittas naturligt i Spanien, Portugal, södra Frankrike och norra Italien.

Hur stor blir en pärlödla?

En vuxen pärlödla är vanligtvis mellan 40 cm och 60 cm lång från nos till svansspets. I extremfall kan de bli över 80 cm långa.

Vilket utseende har en pärlödla?

Pärlödlan är attraktiv med en gulgrön kroppsfärg över ryggen och sidorna, ett mönster av mörkare fläckar, ljusa ringar och stora blå fläckar längs sidorna. Buken är ljust grå till vit.

Vad äter en pärlödla?

Pärlödlor är allätare och deras diet innefattar en blandning av frukt, insekter och små däggdjur.

Hur lång livslängd har en pärlödla?

Pärlödlor kan i rätta förhållanden leva upp till 25 år. Dock är genomsnittlig livslängd i fångenskap oftast 10-15 år.

Var lever pärlödlan i det vilda?

Pärlödlor finns naturligt i halvtorra till torra miljöer som busklandskap, gräsmarker och plantager i Spanien, Portugal, södra Frankrike och norra Italien.

Vad bör jag tänka på när jag hanterar min pärlödla?

Pärlödlor bör hanteras försiktigt, och de ska aldrig lyftas i svansen eftersom de kan släppa den som en försvarsmekanism.

Vad betyder det att pärlödla är klassad som Near Threatened?

Klassificeringen Near Threatened innebär att arten inte är omedelbart hotad, men att dess bevarandestatus kan försämras snabbt om inga åtgärder vidtas.

Hur kan man se skillnad på en hane och hona hos pärlödlor?

Hanar och honor av pärlödla är ganska svåra att skilja åt, men vuxna hanar kan vara mer färgglada än honor och kan ha en kraftigare kroppsbildning.


↓ Följ oss på sociala medier ↓

Youtube logga Facebook logga Instagram logga TikTok logga

Din kundvagn(0 artiklar)

Kundvagnen är tom
Totalt: 0 kr
Till kassan