Vinkelnosboa - Skötsel och fakta
Det här skötselrådet innehåller information om arten Candoia paulsoni.
Inledning
Släktet Candoia (Vinkelnosboor, Stilla havsboor eller, Solomonboor) är ett av släktena i familjen boaormar – Boidae. Släktet omfattar 5 arter som alla förekommer på öar i Oceanien och Indonesien (Papua Nya Guinea, Solomonöarna mfl.). Arterna i släktet Candoia är de enda boaormar som naturligt lever i Asien och Oceanien. Detta, i kombination med dessa ormars unika utseende gör dem till en mycket intressant grupp.
Liksom övriga boaormar är Vinkelnosboor ogiftiga och kväver i stället sina byten genom att slingra kroppen runt bytesdjuret och krama åt.
Candoia paulsoni förekommer i naturen både på öar i Indonesien, på Papua Nya Guinea samt på Solomonöarna.
Det är stor skillnad i storlek mellan hanar och honor hos C. paulsoni. En fullvuxen hona kan bli upp till ca 150 cm, medan hanarna sällan blir längre än 90 cm. Honorna är även påtagligt mycket grövre än hanarna.
Utbredningsområde
© Rune Midtgaard, repfocus
En välskött Vinkelnosboa kan leva i åtminstone 20 år.
De flesta Vinkelnosboor har ett lugnt temperament men som alltid finns det individuella skillnader. Vissa individer är mer benägna att bitas än andra.
Alla arterna i familjen Boidae står med på bilaga B av EU:s CITES-förordning. Det krävs alltså ett utförligt härstamningsintyg för att få lov att utföra kommersiella aktiviteter som att köpa eller sälja arterna i familjen, inklusive arterna i släktet Candoia.
Utseende
Alla arter av Vinkelnosboor har ett karakteristiskt spetsigt huvud med en låg profil som smalnar av mot nosen. C. paulsoni varierar i färg från vit eller beige till orange eller mörkt brun. Teckningen dorsalt består av ett mörkt sicksack-mönster längs hela ryggen, från huvud till svans. Undersidan är vit med varierande mängd spräcklig teckning i liknande färg som ovansidan.
På ön Santa Isabel (en av Solomonöarna) finns det populationer av C. paulsoni som är helt vita med mörk teckning.
Liksom många andra boa och pytonormar har Vinkelnosboor små ”sporrar” vid kloaken. Sporrarna ser ut som små klor och tros vara tillbakabildade rester av bakben. Alla arter i släktet Candoia kan lätt könsbestämmas med hjälp av sporrarna – hos hanarna de tydliga redan från födseln, medan honorna saknar dem helt.
Livsmiljö
C. paulsoni föredrar i naturen gräsmarker och torrare skogsmiljöer. Ungar spenderar det mesta av sin aktiva tid i buskar och träd, medan vuxna individer primärt hittas på marken.
Alla vinkelnosboor är primärt nattaktiva ormar och under dagtid ligger de som regel och gömmer sig i någon håla, under löv och bark eller i undervegetation.
I terrariet bör man försöka skapa en miljö med mycket växtlighet och andra gömställen. Bottensubstratet bör kunna hålla fukt och vara tillräckligt djupt för att ormen ska kunna gräva, och för att du ska kunna plantera levande växter däri. Förslagsvis så kan man använda en jord och sandblandning där man även tillför t.ex. kokosfibrer. Bottensubstratet ska kunna hållas lätt fuktigt på djupet utan att vara vått, och det översta lagret bottenmaterial bör få torka ut mellan vattningarna. Täck gärna bottensubstratet med grus, löv, mossa och pinnar, och se till att det finns några gömställen som alltid är lätt fuktiga. Duscha växter, och åtminstone delar av terrariet regelbundet. Se till att det alltid finns några lätt fuktiga gömställen tillgängliga och konstruera åtminstone en grotta av något slag i terrariet. Du kan till exempel gräva ner ett korkbarksrör med lite lutning för att skapa en håla åt din orm.
Se även till att ormen/ormarna har möjlighet att klättra i terrariet, och försök gärna få till några gömställen ovanför marknivån. Du kan till exempel använda dig av klätterväxter med större blad, eller helt enkelt montera/hänga upp ett korkbarksrör eller liknande i grenarna.
En vattenskål/vattenbad med rent vatten ska alltid finnas i terrariet, och ska vara tillräckligt stor för att ormen ska kunna bada i den. Diska skålen varje dag.
Terrarium
Enligt Jordbruksverkets bestämmelser (L80) krävs ett terrarium på 0,63 m2 med en höjd på minst 45 cm för en ”marklevande” orm med en total kroppslängd mellan 126 och 150 cm. Jordbruksverkets rekommendationer är dock absolut minimimått, och man bör alltid försöka få till ett så stort terrarium som möjligt. Till 1-2 st vuxna vinkelnosboor rekommenderar vi ett terrarium med en bottenyta på åtminstone 150x60 cm och en höjd på minst 60 cm.
Om man vill hålla en flera ormar i samma terrarium kan det vara en bra idé att endast hålla honor, om man inte har planer på att avla på ormarna, och för att undgå att eventuella hanar matvägrar för att de är så fokuserade på honorna.
Candoia spp. är som regel fredliga ormar, men vi rekommenderar att du låter bli att permanent hålla flera hanar tillsammans då de kan riskera att stressa varandra.
Ifall du köper terrarium och alla tillbehör får du räkna med en totalkostnad på åtminstone 6-8000:- plus ormen. Tänk på att förbereda terrariet i god tid innan du får hem djuret.
Ormars sociala beteenden är ett förhållandevis outforskat område. De studier som gjorts har i de fall ormar påträffats i grupp oftare avhandlat omgivande faktorer som temperatur och den geologiska beskaffenheten hos deras hålor. Forskning antyder dock att alla ormar interagerar socialt och kommunicerar med varandra i andra sammanhang än bara de som har att göra med reproduktion och vinterdvala (Doody et al., 2013). Det finns däremot en stor variation bland olika arter och även mellan individer, vilket i sin förlängning betyder att även ormar har personligheter!
"[Vår forskning] visar att ormarna aktivt söker social interaktion, föredrar att hålla sig till större grupper och interagera på ett icke slumpmässigt sätt med specifika individer eller grupper. Vi visar att deras sociala interaktionsmönster påverkas av individuell djärvhet, sällskaplighet och ålder. Ormarnas sociala nätverk stördes två gånger om dagen genom att "blanda" deras platser. Trots dessa störningar återskapade ormarna så småningom sin föredragna sociala miljö."
Aggregation and social interaction in garter snakes, Skinner & Miller, 2020
För oss människor är ormars sociala samspel svårtydda. Det är naturligt för alla ormarter att ha ett visst samspel med artfränder åtminstone delar av året och den största anledningen till att hålla ormar i grupp är för att de ska ha möjlighet att ge uttryck för hela spektret av olika beteenden. Om du väljer att hålla flera ormar tillsammans måste du vara extra vaksam på negativa signaler eftersom ormarna befinner sig på en begränsad yta och i en konstgjord miljö.
Det går utmärkt att hålla individer av de flesta ormarter ensamma, och känner man sig osäker är detta i många fall det bästa. Man bör dock inte avfärda alla reptiler som asociala och solitära djur, och det kan finnas fördelar med att hålla reptiler, inklusive ormar i par eller grupper, förutsatt att det görs på ett genomtänkt sätt.
UVB, värme och belysning
Candoia spp. kan placeras i Fergusonzon 1 vilket betyder att de bör ha ett UV-index mellan ca 0,5 och 1,5 någonstans i terrariet. Detta uppnås lättast genom att använda sig av ett Arcadia 6% T5 UVB-lysrör som sitter 40-50 cm ovanför solplatsen. Längden på lysröret behöver inte vara större än att hela djuret får plats i området direkt nedanför lampan och att hela dess kropp får plats i ljuskäglan.
En halogenlampa är en bra värmekälla som har den mest solliknande fördelningen av IR-strålning. Ifall man kan är det alltid bäst att köpa en lampa vars effekt värmer solplatsen till den önskade temperaturen. Om detta inte är möjligt, eller om man vill styra temperaturen mer precist, kan man köpa en lampa med lite för hög effekt som man sedan justerar med en dimmer, eller ännu hellre en termostat. Termostaten ska vara av typen "dimming thermostat". Temperaturen på solplatsen bör ligga på 30-35 °C och temperaturen i resten av terrariet bör ha en gradient mellan ca 24-28 °C.
Till allmänbelysning passar en modern LED-armatur (t.ex. Arcadia Jungle dawn) bäst.
Antalet belysningstimmar bör ligga på 12-14/dygn året runt.
Luftfuktighet
C. paulsoni klarar sig bra med en luftfuktighet mellan 40-70%. Man behöver inte tänka specifikt på luftfuktigheten i terrariet förutsatt att man har ett ordentligt lager av ett bra bottensubstrat, gott om levande växter, erbjuder fuktiga gömställen och hålor, samt tillför vatten genom att vattna och/eller duscha.
Bottenmaterialet bör aldrig vara mer än lätt fuktigt på något ställe i terrariet, och det måste alltid finnas flera torra platser där ormen kan ligga gömd.
Avel
Vinkelnosboor är som regel relativt lätta att få att föröka sig i fångenskap, så länge man håller dem under bra förhållanden och ger dem en något kallare säsong under vintern. Låt nattemperaturen sjunka ner till 18-20°C, men låt dagtemperaturen vara densamma som resten av året.
För att öka chanserna för parning bör man även ha flera hanar (2 eller ännu hellre 3-4 hanar) man kan släppa in till honan/honorna samtidigt. Hanarna kan ses brottas med varandra, men det är ovanligt att de skadar varandra. När man kan se att en av hanarna har börjat para en hona är det klokt att flytta ut övriga hanar. Låt hanen gå kvar tillsammans med honan i några veckor och flytta sedan ut honom så att båda ormarna får möjlighet att lugna ner sig och äta ordentligt igen.
Honorna är dräktiga i upp till 9 månader och honorna äter som regel sämre under dräktigheten. Efter denna långa dräktighet bör man låta dem vila i ett år innan man parar dem igen. Du bör alltså inte ta ungar på en hona mer än vartannat år.
Som de flesta andra boaormar föder alla Vinkelnosboor levande ungar.
C. paulsoni föder som regel minst 20-70 st ungar i en kull, beroende på hur stor honan är och vilken kondition hon är i. Ungarna är mycket små vid födseln och ömsar som regel skinn kort efter att de föds. Se till att terrariet till ungarna är helt rymningssäkert, ungarna kan ta sig ut genom mycket små öppningar (sladdöppningar, ventilationsgaller etc.)!
Föda
Den naturliga dieten utgörs hos ungar av C. paulsoni framförallt av små ödlor (primärt skinkar) samt, i mindre grad små grodor. Allt eftersom ormarna växer och blir större går de allt mer över till att äta gnagare, vilket sedan utgör den största delen av dieten hos vuxna djur.
När bytesdjuret fångats slingrar ormen sig snabbt runt det och kramar åt så att blodcirkulationen hos bytet stryps. Bytet dör då snabbt, och sväljs sedan helt. I fångenskap kan vuxna C. paulsoni erbjudas en kost baserad på frusna (och upptinade) gnagare. Variera kosten genom att erbjuda olika typer av både gnagare samt avlivade ödlor eller grodor om du kan få tag på det.
Vinkelnosboor har en långsam ämnesomsättning och kan ibland gå i månader utan att äta. Har du en orm som inte vill äta bör du dock alltid fundera på om du behöver göra några förbättringar i miljön (är temperaturen för låg? kan det finnas någon stressfaktor i miljön? osv.) och se till att hålla koll på ormens vikt.
Individer upp till ca 1 år kan få mindre byten var 7:e-10:e dag, och äldre individer bör matas ca varannan-var fjärde vecka, beroende på bytesstorlek, reproduktionsstatus och hull.
Nyfödda ungar kan vara besvärliga att få att äta musungar direkt från födseln. Har man ungar som inte tar musungar direkt kan man prova med små delar av avlivade ödlor. Vissa uppfödare har även fått kräsna ungar att äta daggmask eller musungar som ”scentats” med fisk (rörts runt i fisk för att få fisklukt).
"Enligt Jordbruksverkets uppfattning är utfodring med levande föda inte förenligt med 2 och 4 §§ i djurskyddslagen och därmed är det förbjudet.[...] Den som avlivar t.ex. gnagare för att utfodra reptiler ska vara väl förtrogen med den bedövnings- samt avlivningsmetod som ska tillämpas. Detta framgår av Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2007:77) om slakt och annan avlivning av djur.”
Om utfodring med levande djur - Jordbruksverket; Dnr 31-6812/10
Inköpslista för Vinkelnosboa
Vi rekommenderar även starkt att alla reptilägare införskaffar en UV-indexmätare samt en handhållen digital hygrometer, för att kunna säkerställa korrekta värden i terrariet.